ken ensam man väl svårligen skulle kunna sl ta till en talang, som, efter hvad man förnit mer, väckt uppseende vid sjelfva den Parisisk nSalongen,; Hr Ekmans båda genre-stycken toi de kunna ställas vid sidan af de bästa, för hvi ka denna unga målare på sista åren härstädt gjort sig så fördelaktigt och allmänt känd; Dc pet på en landtprestgård, är isynnerhet en in tressant och spirituell komposition. Hr Kiörboe har med tvenne taflor, en jag till häst i duskväder och regn, samt ett p: jagthundar, snokande i vassen, ytterligare stad fästat sitt rykte som en förträfflig djurmålare. Ena ung elev af akademien, Hr Stäck, hs inlemnat en hel mängd sjöstycken. Flera dessa, och deribland ett månsken, förtjena ut mäkta loford. Hr Stäcks talang innebär onck ligen någonting mer äs vanligt, men han bö en gång för alla afsvärja detta olyckliga manå med kolorerade himlar och fantastiska demi teinter. Haus chargeradt violetta lointainer, han flammgula luft upphöra att vara pikanta, nä man får se sak samma i ett dussin olika styc ken bredvid hvarandra. En liten originaletude i olja, föreställande e1 ung landtflicka, hvilande i gräset med sin smul tron-korg, af en annan yngre elev, Hr Egro; Lundgren, har tyekts mig likaledes lofvanågot vi da utofver medelmåttan. Det der lilla runda, gla da och naiva hufvudet, med de stora ögonen de röda kinderna och det fritt kringkastade båret, är en af -de-få bilder, som följt med mij från denna exposition, och denna visar sig fö mig, ännu i denna stund, när jag vis, i hel: behaget af sin leende och friska oskuld. Af He JVahlbergson äger expositionen lika. ledes ett par rätt berömliga taflor i olja, a Fröknarna Rotkirch och Adlersparre någr: äfven i olja förtjenstfullt målade porträtter, ja Hr SVay en liten täck miniatyr, af Mamsel Röh!l en mävgd, såsom vanligt ytterst fint och subtilt utarbetade porträtter 1 svartkrita, af Hri Cardon och Herlin några syperba lithografier. Bildhuggaren Hr Fahlerantz? i trä skurna blombukett förijenar, slutligen att nämnas såsom ett . sitt, slag verkligen högst mästerligt utfördt arbete. Jag tror mig nu ieke hafva glömt någonting väsendtligt. Dock, hvad tänker jag på? Än Wosnesensk då? Wosnesensk, måladt af ,en okänd ,, förmodligen efter naturen! Wosnesensk, med sina framtrollade palatser, som, ati döma fier målningen, i paremthes sagdti, tyccas redan något luta till sitt förfall, sina ur det lacka intet uppkallade skogar och parker, avaraf jag på taflan räknat till visst tio träd, sina. omätliga höstackar, stora som det största us 1 Stockhbelm! Jag ber likväl om förlåtel;e, dessa sista äro besynnerligt nog det enda, ag icke. kunnat upptäcka. Orvar Odd.