Article Image
som annorstädes; men, på det hela, uppfatte vi dem klarast under bilden at ett stort Läsaresällskap Methodisterne äro ett slags Zeridsläsare. Deras missionärer gå ut i all verlden, den de tyckas anse för hednisk, så länge den ej är fnethodistisk. Med häftiga åthäfvor och känsloskakande ord förstå de att intaga, draga tillsig och samla omkring sig den stora, okunniga menHiskomängden, som, en gång vunnen, är sedan öppen för alla intryck, tjenstbar till alla ändamål. De skilja sig från hvarandra under namn af Whitefieldianer, IWWesleyaner och så kalläde ayd (eller det nya ljusets) Methodister. De fogligaste, förståndigaste och till vår bekännelse närmast sig slutande äro JVesleyanerne, de samme som nu hos oss vilja slå sig neder. De hafva här en kraf full, drifiig, med lyckliga gåfvor utrustad predikant, hvilken vi göre all rättvisa för hans goda egenskaper, hans värdiga och skickliga forhållinde i alimsnna lefc vernet, hans nyttiga och ihärdiga verksamhet ioom Bibeloch Missions Sallskaperne så väl som Nykterhetsföreningen ; men då vi dels ej sakne anledningar att misstänka honom för en öfver hans råmärken utsträekt andelig verksamhet, genom sina hos Consistorium oanmälda , hemliga sammankomster med vår Tros bekännare, genom sjelftagen myndighet öfver deras säamveten, samt vård och bearbetning :i deras, särdeles de erfaldigåres, själar, och genom sin. åfyen i det allmänna lifvet ej alltid oå erhållaa drag af skarpt separatistisk otålsamhet , — dels ej kunne förstå de i uuderdånighet sökta vidgade fribeternas nödvändighet för en församling, hvaraf, utom dess Pastor, blott ea enda medlem framträdt synlig, och som derföre, af 1stet behof här ännu påkallad, endast väntar på tillvext geoom den i England varande, kyrkobygg naden bekostande, Couferensens bedrifvande, hvilken, unoder ledningen af sin ofortrutoe, på stället hemmastadde Agent, alltmer förstärkt af behöfliga medhjelpa e, skulle hir finna det önskvärdaste stamhåll, den tjerligaste utgångspuokt för sina operationsplaner i Norden: — så kunDe vi ej annat än, äfven för denna mans omvändelse-nit, så lofligt det än må vara efter hans instruction eller grundsatser, önska de mått och steg vidtegöa, dem vi underdåvigst föresla git. Han har, uti tryckta och till oss öfverkomna uppsatser, måhända till del agandets väckande och pennivgars ivbringande för sitt ändamil, sökt i England framstilla Sve.ige såsom elt forkastadt och missionärers verksamhet således högt betarfvande land, då han afskildrat (såsom vi läst i våra egna allmänna blad) de:s innevånare, högre och ligre, såsom nära utan utan undantag hemfallna under dryckenskapslasten; det är ock troligen kan, som i en annan uppsats stämplat våra högst aktade Unisesitetslärare såsom ogudaktighetens och sedeför derfvets uppenbara främja e hos det uppvexande alägtet, och förkunnat en på vårt gebiet sig annalkande, direct och afgörande kamp melaa sanniog och villfarelse, ljus och mörker, då naturligtvis vi äre villfarelsens och mörkrets till täodergång bestämda anhängare: deta må vara nog, för att, då ea sådan möjlig plan, äfven derigeoom , blifvit för tidigt röjd, i tid öppnoa våra ögon, och låta oss ana, att vi här möjligen hafve att göra med dem, s.m vilja något mer än de låta påskina, och låta ändamålet he!ga medl!enn. j SA TI Sr 1 a 1 a

26 maj 1838, sida 3

Thumbnail