NN
Hr Geefse Fröliebs artikel, angående smides-
stadgan, som var iaförd i Måndagsbladet, har
genast gifvit anledaing till en replik, innehållande
försvar 10 totum ettanium af Kgl. BergsKollegii
försiag, samt betärkligbeter i afseende å den fa
kolhandeluv. Ämnet har så mycket blifvit de-
batteradt, att redaktionea nu ej vill för egen
del utbreda sig vidare öfver denna fråga, utan
eudast fästa forsyararens uppmärksamhet derpå,
att den vackra aktning för äganderä:ten, som.
ban ådagalägger, och som gifvit anledniag till
den förmedlande, åsigten emellan det gamla
och det nya, alldeles icke behöfde hiadra til-
lämpniogen af friare grundsatser, i afseende på
smides-anläggniogar, emedan en fri kolhandel
icke kan upphäfva det skydd, lagen lemnar hvar
och en för hvad han verkligen äger. För att
slutligt reda denna fråga, vore det i vår tanka
framför allt väl, om man bemödade sig att när-
mare bestämma: 1:o hvad som bör förstås med
äganderätt, med afseende på kolhandeln,
och 2:o huruvida ett af auktoriteterna medde-
ladt privilegium å en viss tillverkning, kan in-
nefatta något mera än tillstånd för den, som er-
hållit detta privilegium att bedrifva den sökta
tillve:kniog n, eler utestänga andra från rättig-
heien att konkurrera om materialierna dertill,
när dessa fionas på sådana hander, som hufva
fr rätt att afyttra dem, d. v. s. huruvida ett
smides privilegium äfven hädanefter bör inne-
bära en uteslutande rätt, ett monopolium, hvil-
ket invånarne i en viss trakt ovilkorligen böra
vara underkastade. Vi kunna eovdast dela den
förra meniogen, hvaremot läsaren fioner, att
Författaren af nedanstående artikel, ehuru vit-
niskande för en utvidgning af rättigheten för
a. privilegierade, synes tillhöra den sednare:
Den nya Smides-Stadgan och Grefve
David Frölich.
Ar Grefve David Frölich bar, uti en till
Atocbladet insänd A-tikel, angående den rya
smides-stadgan, behagat upplysa Svenska All-
mävheten bufvudsakhgen om följwde vigiiga
sakförhållanden. nemligen :
1:o Att Kongl. Be-gs Collegii år 1836 afgif-
ze uod. förslag till Smides-stadga ionebar en
nreform af sådan beskåffenhet, att den o-
pnekligen åsyftade och skulle åstadkomma
vWNäringens slutliga frigifvanden. (Hör! Hö!
2:o Att det derföre (år 1836) ,var lika o-.
nlämpligt som omöjligt a:t vid diskussion i Jern-
;kontoret om en fråga, hvari Regeringen en-:
sam ägde besluta, söka verka i annan rikt-)
ning än den dåvarande opinionenn.
3:o Att H- Grefven då, liksom ,det Gud-,
noås! Ofta händer när det egna interesset hem-
ligzn understöder hvad som nofvanifraånm lof-
7as, blundade för visa snomalier, och var!
pb vägen ingå compromiss med sitt eget sam-
sete, under förhoppning att få någonting
pbeslämdt och att undvika högre beskattning
än om Rikets Ständer grundl gsenligt fått den-
samma bestämman. (Hör! Hör!)
4:0 Ått deremot — sedan slika förhopp-
ningar och motiver ramlat — nr Grefven nu
aser ingen dager uti att kunnra, med bibehål-:
!et anseende för praktisk klokhet(2) röra sig
i det gamla systemets bana, ; samt att Hr Grefven
sålunda, efter erhållen undervisving af en nser-!
deles utrustadn författare ), nu är 1838 (kan-
ske begärligt uppfångarde aen nedifrån blå-
sande opinions vinden , funnit sig föranlåten
at, till efterättetse för Bruks-Societeten , hvars
allmänna sammankomst Hr Grefven tror sig blif-.
——
)
Härmed kan ej menas någon annan, än Hr
Georg Swederus, med hvars af trycket utgif-
va grundliga förslag till både Skogs- Get-
och Smides-stadga Dagligt Allehanda för
sökt att göra allmänhsten bekant, churu Be-
censenten redan den 3 Mars råkade tappa
öort sielfva nSmides stadgarn sedan han st