Alexander med den ena af dem, prinsessan
Elisabeth, en älskvärd person, med blondt hår, I
blå ögon, god och oskyldig, och som ända till
slutet af sin rena och tadelfria lefnad älskade !
kejsaren med öm tillgifvenhet. Hon har myc-
ket lidit af sia gemåls köld och kejserliga fa-l
miljeas uppförande. Det äldsta af hennes barn
blef ett offer för kejsar Pauls envishet, som
tviagade modren att under en stark köld med
sitt sjuka barn följa honom till Paulusk; uv-
der vägeu visade sig messling, men den slog
in och barnet dog dagen derpå. En mild me-
lankoli hvlade alltid i detta bebagfulla frun-
timmers ansigte, hvars skönhet af sorg 1
ett hårdt klimat snart förstördes. Aldrig delade !
hon med sin gemål thronens glans ; i hela vet
vida rike, hvars suverän hon kallades, ägde hon ji
icke ea fots jord, som hon kunde kalla sin; hon I
hade intet hof, gaf inga fester, och hennes eki-
page var ett af de simplaste i Petersburg.
De första åren af hennes äkteoskap med Alexan- j
der voro lyckliga, men det fanns en hög per-
son (utan tvifvel enke-kejsarinnan), hvilken an-
såg vigtigt att hindra, att Alexanders gemål icke
innehade första rummet i hans hjerta. Följ-
aktligen bekom MNWarischkin tillåtelse att åter-
komma till Petersburg, med sin hustru, som !
då var i skönhetens fulla glaos. De gam-;
la intrycken väcktes ånyo; fra Narischkin blef!
Alexande:s favorit och hade med honom tvänne
barn, som uppfostrades på hans bekostnad och )
kallades Romauow, efter Alexanders förfäder.
Båda voro flickor och den yngsta dog i barn-;
domen. Den andra, känd noder namnet gref-:
vinnan Romanow, föll ett offer för okunnighe-.
ten och vidskepelsen. Vid 17 års ålder och:
tförlofvad med en furste, rejsarns pupill, Che-:
remetoff, led hoa af en bröståkomma och för-
des till Pasis. Der föll boa i händerna på en,
clairvoyante, som försäkrade, att grefvianan utan ;
fara kunde återföras till Petersburg, blott man
vidholl att megnetisera heane; detta skedde och
deu stackars flickan dog samma dag bröllops-
korgea anlände från Paris. Denna händelse
förstörde all glädje för Alexander. i
Et annat bekymmer var, att han under
kongressen i Wien hade det missädet att bos
sin mätress blifva slagen ur brädet af en rival.
fan bade vog klokhet att ej hämna sig för den-:
na skymf. Furst Adam Czartoryski, mätres-
sens broder, förblef dock Kejsarn trogen. Man
måste medgifra, att Czarto yska icke utöfvade
någon inflytelse på statsaffsrer.
Prinsessan Elisabet kände djupt sin gemåls
otrohet, försökte länge att låtsa en likgiltigbet,
som Alexander någon tid ansåg verklig. Först
under de sisia åcen af sin lefaad återgaf han
henne sitt förtroende och motiog af henne
tröst vid sinu bekymmer.
Redan 1812 plågades Alexander af religiösa
skrupler. Han sökte till en början tröst hos
den herykiade Jung eller Stillivsg, men märkte
svart, att denne icke kunde tillfredsställa honom,
Man förstod då att på behäaodigt sätt spela i
hans hinder ett bref, från den beryktade fru
v. Krudener till fröken Stourdza. Et parti
vid hofvet hade länge sökt bemöktiga sig Alex-
auders sinne och fru v. Krudener syutes der-
till vara ett passande verktyg. Brefvet gjorde
sin verkan och bestämde Kejsarn att helt och
bålet anförtro sig åt fu Kradener. Då han
1815 anläsdt till Heilbrena, presenter:de hoa
sig ubjuden i hans förmax med ett rekommen-
datiowsbref från furst Wolkonsky. Kejsarn be
falde genast, aut hon skulle införas , och hans
samtal med henne räckic tre timmar. Frua
hade antagit skepnaden af en uppretad proe-
tissa och fordrade syndarens ånger, innan hov
gaf honom löfte om syndernas förlåtelse och
himmelens nåd; då hon gått, mäarkte man at
Kejsarvs ög.n voro röda af gråt.
Då han dagen derpå ankom, till Heidelberg
skref han genast tillfru Krudener, för att bed
ja beune genast. inställa sig för att tala med
honom om hans, själs tillstånd; tyn; sade ha
i brefvet, a3et är till edra förböner, jag sätte
min tillit, ni skall finna mig i ett litet hus u
tom staden; jag har föredragit denna bonin
framför ella andra, emedan jag funnit mitt ba
cår, korset plaateradt i den omgifvande träd
gårdenn,
Fru v. Krudener var för klok att försumm
denna pressanta inbjudning., Hon jinfann si
genast i Heidelberg och tog qvarter i ena bond
åt rd Då Vestra stranden af Neckar, några hun