Article Image
jordytan, hvilka icke ingått i beräkning till någon annan bruksanlägaing. Ergo beviljades, efter föregående pröfning i tvänne iastanser, åt anläggarne privilegier, som, derest byggnad verkställdes inom vissa år, medförde efter bokstafven utestängande af all annan bruksanläggving — äfven å de tvänne qvadratmil, som, efter hvad det vill synas, endast af en slump eller som supplement utöfver verkliga behofvet, fått följa med!! Så går det till, mer eller mindee bjert, vid alla undersökningar af dens klagan, (allmogeas), som icke vill tillåta, att en ring slås ikriog deras ägovälde, hvilken bindrar oprivilegierade att träda öfver gränsen — anses helt simpelt för obehörig. Detta I:gger i sakens, icke egentligen i d: officierande personernas, beskaffenhet. I sednare afseendet, eller upprätthållandet af äldre previlegier, finnes en total vanmagt hos lagar och auktoriteter. Huru skulle det eljest vara möjligt, att den ena brukscgaren köper kol icke allenast invid grärsen, der hans eget distrikt slutar och grannens börjar, utan långt på andra sidan om den sednares, så! att kolen mås:e passera öfver dennes egna vattudrag och bruksbacke? Det är numera icke värdt att anlita bergsdomstolarne för olaga kolköp. Allmogen har åtminstone alltid rätt att låta bli kola åt dem, som ville och kunde stänga ifrån dem andre köpare. Hvartill tjena då privilegier, som nu, efter tackjernbandelns frigifvande, endast ega sin anledning i frågan om skogstillgång? Tilling nting annat — måste svaret bli — än att bindra eller harcellera nya anläggningar, tvinga till onaturliga och forcerade — då nvemligen spekulanterne kappspringa ho som först kan accaparera för att utestänga andra; — samt enkannerligen, till att gifva mouvement och traffik åt Undersöknings-män och Kongl.Bergs-Coillegium ! ! Om så är , om Kongl. BergsCollegium lika litet kan med rättvisa styra och medla ibland Närings-Idkarne , som praktiskt utveckla och upprätthålla näringen, hvarföre existerar då läovgre detta Collegium, hvars bemödanden, utom i vettenskaplig vig och för Statsinkomsternes skull, äfven med de bästa afsigter — likväl nogare skärskådade icke kunna anses mindre ändamålsvidriga och snart s2gdt orimliga, än om Kong!. Landtbruks-Akademien finge rättighet och åliggande, att efter undersökning , pröfva och bestämma för en hvar jordbruka re antalet och beskaffenheten af hans åkerred-! skap samt qvantiteten af hans utsäde och skörd att föra till torgs? Om åter denna åsigt icke kan vederläggas — opinionen synes med hvar ny dag bekräfta det — hvarföre skall då en ny lag eller stadga stiftas , som, falsk i sin syftning och omöjlig il sin tillämpning , endast är en Sisyphs-hall, som oupphörligt återrullar från den högsta spetsen ,l der den väldiga kraften förgäfves försökt ochl! försöker att varaktigt fixera dena , under det vi stackare föga bättre än enögde cycloper slippa stång och slägga, ovisse om vi skola nånsin få lof att sköta vårt yrke såsom näringsidkare med ett öppnadt ögonpar och sundt förnuft? Jag är säker, att Kongl. Bergs-Collegium sjelf, innan korrt , skall ädelt uppgifva företaget och derigenom stadga opinionen om dess verkliga väl-j vilja för landets intressen. Efter en sådan yttring torde jag icke behöfva ytura mycket om det nya förslagets detaljer. Då d-ss blotta tillvarelse är ett grundfel il mina ögon, är det icke underligt , om det sy-1 nes mig, att äfven många form olla och reela misstag deri fått rum. Till en början anmär-! kes, att den omfattat beskattningen — hvi ket är en Sak för sig, dermed hvarken en midesstadga eller dermed vederbörande Auktoriteter , rätteligen hafva att skaffa — För det andra befinnes större delen af paragraferne , och aila!: de , der det varit något kinkigt att träffa en! gruad för en positiv bestämmelse af hvad som vore tillåtet eller ej —t. 2x, rörande valsverksanläggning — innefatta någonting, som är oförenligt med begreppet om stadga eller lag ,!! reml. godtycke, ett purt iställetsättande hvaraf, under upprepande af. de flere serskilda fall, der det kan och skall användas, är ett ovärdigt missbruk af codifikationsåtgärden och af all Jag-: siftniog. Så godt hade varit att åtar omsvep, liksom utan specifikation , helt enkelt säga: Alll bruksrörelse j som nu icke är genonr oefterrätt

21 maj 1838, sida 3

Thumbnail