jordytan, hvilka icke ingått i beräkning till nå-
gon annan bruksanlägaing. Ergo beviljades,
efter föregående pröfning i tvänne iastanser, åt
anläggarne privilegier, som, derest byggnad verk-
ställdes inom vissa år, medförde efter bokstaf-
ven utestängande af all annan bruksanläggving
— äfven å de tvänne qvadratmil, som, efter
hvad det vill synas, endast af en slump eller
som supplement utöfver verkliga behofvet, fått
följa med!! Så går det till, mer eller min-
dee bjert, vid alla undersökningar af dens kla-
gan, (allmogeas), som icke vill tillåta, att en ring
slås ikriog deras ägovälde, hvilken bindrar opri-
vilegierade att träda öfver gränsen — anses
helt simpelt för obehörig. Detta I:gger i sa-
kens, icke egentligen i d: officierande perso-
nernas, beskaffenhet.
I sednare afseendet, eller upprätthållandet
af äldre previlegier, finnes en total vanmagt hos
lagar och auktoriteter. Huru skulle det el-
jest vara möjligt, att den ena brukscgaren kö-
per kol icke allenast invid grärsen, der hans
eget distrikt slutar och grannens börjar, utan
långt på andra sidan om den sednares, så!
att kolen mås:e passera öfver dennes egna
vattudrag och bruksbacke? Det är numera icke
värdt att anlita bergsdomstolarne för olaga kol-
köp. Allmogen har åtminstone alltid rätt att låta
bli kola åt dem, som ville och kunde stänga
ifrån dem andre köpare. Hvartill tjena då pri-
vilegier, som nu, efter tackjernbandelns frigif-
vande, endast ega sin anledning i frågan om
skogstillgång? Tilling nting annat — måste sva-
ret bli — än att bindra eller harcellera nya
anläggningar, tvinga till onaturliga och force-
rade — då nvemligen spekulanterne kappspringa
ho som först kan accaparera för att utestänga
andra; — samt enkannerligen, till att gifva mou-
vement och traffik åt Undersöknings-män och
Kongl.- Bergs-Coillegium ! !
Om så är , om Kongl. Bergs- Collegium lika
litet kan med rättvisa styra och medla ibland
Närings-Idkarne , som praktiskt utveckla och
upprätthålla näringen, hvarföre existerar då
läovgre detta Collegium, hvars bemödanden, u-
tom i vettenskaplig vig och för Statsinkom-
sternes skull, äfven med de bästa afsigter —
likväl nogare skärskådade icke kunna anses
mindre ändamålsvidriga och snart s2gdt orimliga,
än om Kong!. Landtbruks-Akademien finge rät-
tighet och åliggande, att efter undersökning ,
pröfva och bestämma för en hvar jordbruka
re antalet och beskaffenheten af hans åkerred-!
skap samt qvantiteten af hans utsäde och skörd
att föra till torgs?
Om åter denna åsigt icke kan vederläggas —
opinionen synes med hvar ny dag bekräfta det
— hvarföre skall då en ny lag eller stadga
stiftas , som, falsk i sin syftning och omöjlig il
sin tillämpning , endast är en Sisyphs-hall, som
oupphörligt återrullar från den högsta spetsen ,l
der den väldiga kraften förgäfves försökt ochl!
försöker att varaktigt fixera dena , under det vi
stackare föga bättre än enögde cycloper slippa
stång och slägga, ovisse om vi skola nånsin få
lof att sköta vårt yrke såsom näringsidkare med
ett öppnadt ögonpar och sundt förnuft? Jag är
säker, att Kongl. Bergs-Collegium sjelf, innan
korrt , skall ädelt uppgifva företaget och deri-
genom stadga opinionen om dess verkliga väl-j
vilja för landets intressen.
Efter en sådan yttring torde jag icke behöf-
va ytura mycket om det nya förslagets detal-
jer. Då d-ss blotta tillvarelse är ett grundfel il
mina ögon, är det icke underligt , om det sy-1
nes mig, att äfven många form olla och reela
misstag deri fått rum. Till en början anmär-!
kes, att den omfattat beskattningen — hvi ket
är en Sak för sig, dermed hvarken en mides-
stadga eller dermed vederbörande Auktoriteter ,
rätteligen hafva att skaffa — För det andra be-
finnes större delen af paragraferne , och aila!:
de , der det varit något kinkigt att träffa en!
gruad för en positiv bestämmelse af hvad som
vore tillåtet eller ej —t. 2x, rörande valsverks-
anläggning — innefatta någonting, som är oför-
enligt med begreppet om stadga eller lag ,!!
reml. godtycke, ett purt iställetsättande hvaraf,
under upprepande af. de flere serskilda fall, der
det kan och skall användas, är ett ovärdigt
missbruk af codifikationsåtgärden och af all Jag-:
siftniog. Så godt hade varit att åtar omsvep,
liksom utan specifikation , helt enkelt säga: Alll
bruksrörelse j som nu icke är genonr oefterrätt-