sällskapet i Stockholm: utgått, och hade man
knappast trott att dessa skulle kunna innebära
anledning till farbågor. Den anledning dertll
insändaren trott sig fnva, är ock fullkom-
ligt ,sjeljskapad och skulle aldrig h:fva upp
stått, om han behagat taga närmure kännedom
om hvad detta sällskap redan åstadkommit, just
li den väg, som är egentliga föremålet för bans
farhågor. Nu deremot äro dessa eit tydligt be-
vis, att han om det hufvudsakiiga af detta säll
skaps verksarshet har blott en ytlig, och om
vissa delar deraf nästan alldeles ingen känne-
dom.
Insändarens ifver för framkallandet af despo
tiska strafflsgar framstår på ett märkligt sätt uti
töljande strof: för sjörnannen liksom för sol
daten är disciplinen hufvudsaken ech en mo-
der till alla dygder Om deta vore en san-
ning, så skulle deraf följa, att åtminstone solda-
terna borde vara de dygdigaste af alla menni-
skor. I fordoa tider ansåg man religienen el-
ler gudsfruktan sem en moder till alla dygder,
och pluraliteten tror att denna grundsats står fast
äonu. Insändaren bade bort besinna att det al-
drig kan gå an, att i någon befälbafvares hän-
der öfverlemn: en så vidsträckt domaremyndig-
het, som han här öfverallt önskar. Sjömannen
borde alltid i sin befälhafvare se en välvillig
busborde, den han friviltigt och tacksamt ly-
der, och icke en profoss, hvars rörelser han med
fruktan och bäfvan följer. Detta är en princip
som ull största delen blifvit följd i den gamla
sjölagen, och vi kunna, tili tiaens heder, vara
försäkrade derom, att den icke uteslutes från
den nya.
Det är icke och har aldrig varit Sjömanna -
sällskapets mening att af sjöfolket fordra en ab
solut återhållsamhet från bruket af bränvin, Den
grundsats sällskapet hyllar, den är: atticke be-
fordra dess bruk; ty lika visst som bränvinet
är ett onaturligt näringsmedel, lika säkert är
dt, att den störste drinkare någon tid varit en
måttlig supare; och att den som aldrig förtärt
brånvin, honom skall det första gången smaka
lika vedervärdigt, som bruket af tobak.
Att åtminstone icke alla nationer hysa så hö-
ga tankar som svenska matrosens företräden, att
han just skulie vara såsom insändaren påstår:
vett desideratum, för dessa nationer, bevisas
tillräckligt af en utmärkt resande landsmans ytt-
rande, då han säger: i de norra Franska ham-
narne härde jag mycget ledsamt tal om vår
liknöjdhet för vår handelsflotta, och för vå-
ra sjömäns uppfostrande i deras yrke. De
öfverklagade täta rymningarne äro väl ej heller
något bevis på en, andra nationers sjömäns, öf-
verträffande moralitet, utan snarare en följd af
andra till en del materiella orsaker; såsom brist
på sjöfolk, högre hyror, bättre behandling, lätt-
sinnighet o. s. v. Så ofta hvalfiskfångaren kan
erhålla en svensk eller norrsk matros, som na-
turligivis är van att uthärda ett bårdt klimats
besvärligheter, skall han väl hellre välja honom
än Itahenaren, och häruti torde det hufvudsak-
liga af insändarens åberopade ndesideratunmpn be-
stå, eller åtminstone lika mycket som uti de
gamla valvarsamma lagarnesn stränghet.
Iosändarens uppgift att han sett Förslagen
till ny Sjölag och reglemente är rätt uppbyg
gelig att höra, ty den bevisar att han med upp--
märksamhet följer landets angelägenheter. Ska-
da blott att SjolagsKomiteen troligen kommer
att fästa föga afseende vid hans mtycken,, så
framt han icke motiverar dem annorlunda är
här skett. Visste ban icke att prescriptionsti-
den för anmärkningars afgifvande deröfver var
slut med förlilet år.?
Skulle ock, hvad icke skäligen kan förmodas,
insändarens farhågor bekräfta sig, skulle cn
framtid visa att Sjömannasällskapet nu misstagit
sig om de rätta och sanna medlen till sjöfol-
kets moraliska förbättrande, så skola dessa o-
tvifvelaktigt med tiden blifva kända af dem, som
med allvar söka dem. Man bör erinra sig att
inom Sällskapet frågan aldrig varit någon annan,
än att göra ett försök. Att nedstämma opinio-
pen för detta försök, har klarligen varit insän-
darens afsigt; ty någon annan afsigt med hans
artikel är omöjligt att skönja.
Hans philantropiv förmådde honom att för
nationen uppenbara sina planer, följderna af hans
erfarenhet. Sverige känner dem nu. Läsaren
pröfve och dömme!
Fo IT oa PHP Mw PL rr COCO ALL AÄAJAA