Article Image
sidan af salen på en upphöjning, betäckt med en matta. Vid hvarje bord stodo 12 ländstolar, hvari 12 gubbar och lika så många gummor finge plats; de infördes, stödda af tvenne personer. Deras drägt var snygg, men af en snitt, hvilken gaf dem ett utseende lika så åli drigt, som sjeifva inräitningen. När de tagit I plats, hördes det vanliga teckuet: tre stötar i I golfvet. Genast öppnades hopen af officerare och dignitärer, och Kejsaren, åtföljd af ErkeI hertigarne, allesammans i unciform, inträdde I midt i salen ; derefter kom Kejsarinnan, beledIsagad af Erkehertiginnan Sofia och ett dussin i hofdamer. De stego vpp på estraderna, der i borden voro placerades, Kejsaren och hans svit I på gubbarnes sida, Kejsarinnan, Erkcehertigionan loch deras damer på den andra. Kejsarinnan satte sig med mycken grace, i midt emot en liten, ganska snygg gumm:, hwvil!ken, såsom den äldsta — hon var 99 år — hade ett slags anspråk på företrädet. Derefter kom Erkehertiginnan och tio damer af sviten, som placerade sig hvar och en midt emot de (öfriga gummorna, alla ordnade efter sin ålder, ifrån den nara hundraåriga ända ned till den yngsta, som endast var 84 år. På andra sidan salen gjorde Kejsaren, Erkehertigarne och de förnämste diguitärerne detsamma med gnbbarne. Sedan de yttrat några förbindliga ord till hvar loch en af de fattige (hvilket mer än en gång: bragte rodraden i dessa bleka och affallna anisigten), intog hofvet sina platser, och en dub,bel rad af betjenter i kejserligt livrå visade I sig i salen, hvar och en bärande ett tat, som tycktes innehålla läckra rätter, ehuru intet kött; fanns deribisnd, i anseende till fastan. ; Vi sutte midt emot gummornes bord, och! som Kejsarinnan just befann sig nära der intill, vändes vår uppmärksamhet naturligtvis på henne, :och ingen kuode på ett värdigare och mera; passande sätt utbärda den långa och tröttande! ceremonien. Första delen af denna kristliga pligt bestod deri, att med egen hand sätta på: bordet de talrika rätterna, som voro tillagade tör de gamla, och hon gjorde det med ett så: :rörande lugn och enkeihet, att den fromma qvinnan tycktes utplåna Kejsarienan. Hennes svägerska och de öfriga damerna följde detta! uppbyggliga exempel, hvarigenom bordet blef! i hast serveradt. Ingenting rördes af gästerna, i om icke soppan, ty man har sedan flera år an-:; märkt, att när de få hemsända till sig dessa rätter, som de dela med sina anhöriga, är deras njutning deraf vida större, än om de skulle äta här en gala, inför Kejserliga familjens och hela! hofvets ögon; — att det skedde för att förkorta ceremonien, får ingen tro. Der voro trenne: anrättningar och en desert, alltsammans nog rikligt, att hvar och en dermed kunde föda sia i familj uuder en veckas tid. Bordet altogs af samma höga händer, som serverar d.t, medi : omsorgsfulla tjenares heia noggrannhet och uppI märksamhet. Ea af de fattiga gummorna följde med hungriga blickar de borttagna faten. Erkehertiginnon Sofia, som såg detta, lutade sig öfver bordet, och seden hon med henne vexlat några: ord, tog bon ett bröd, hvaraf bon skar åt henne en skifva. Denna uppåis med märkbar aptit och fuktades med ett glas, som jag förmodar, vin, som gumman med mycken smak tycktes smutta; alla de öfriga följde detta exempel, och denna libation var så mycket lämpligare, som den gaf de fattiga tillfalle att dricka sina höga värdars skål, återställa sina krafter, kanhända något medtagna genom denna ceremoni! och motväga den yttre köldens inverkan. Då maten var undanburen, bortiogos borden i bast, och man skred till den märkligaste deien af ceremonien. Pager nalkades, bärande handfat af guld, vattenkanna och handdukar. Kejsarinnan drog af sina handskar och knöt ett litet hvitt förkläde framför sig, under det att de andra damerua knäböjde miat emot gummorna och drog af dem en sko och en strumpa. Då detta var gjordt, drogo de sig undan, för Jatt lemna rum åt beljeningen, som utbredde I handdukar under gästernas fötter, för att skydda dem mot kölden. Nu ställde sig en prest I framför en härtill ordnad kateder, och som händelscvis fåt sin plats midt emot påflige nuntien Toch turkiska sändebadet, hvilka båda sutto på ÅIsamma bänk som vi. Den förstnämnde hade RN 4 se Pe a . OT RR Pere ra 8 AR fr ee mm Be

11 maj 1838, sida 3

Thumbnail