LLVLELLU be
Almacks ! magiska ord, källa till djupa och
blandade rörelser för ett qvinnohjerta!
Från hvilken tidpuakt härleder sig detta ord,
och hvad var dess ursprung? Sådant är obe-
kant. Horace Walpole är den förste skriftstäl-
lare, som nämner det.
Almacks är pamnet på ägaren, i hvars rum
ledamöterna fordom samlades, och detta namn
är ännu detsamma, eburu Almack för mer än
halftannat sekel sedan, insomnat bland sina fä-
der. (Balrummens nuvarande egare är Hr Wil-
dis.) Korrt tid efter Almacks inrättning, yppa-
des oenighet bland de styrande damerna och
förbundet upplöstes. Det organiserades likväl
snart ånyo efter en så vidsträckt plan och un-
derstöddes af ett så mäktigt beskydd, att det
inom den fashionabla verlden lyfte sig till en
hög grad af betydenhet.
Allt hvad historien säger oss om slafveriet
uader de mest despotiska styrelser, har ingen-
ting jemförligt med det som här eger rum. Den
eleganta verlden ser sig, bunden till händer och
fötter, lemnad till pris åt ett halft dussin hög-
välborna kjortel-tyranners godtycke, hvilka sit-
ta till doms vid Kings- och James street. Mån-
dagen i hvarje vecka, nader nöjenas årstid, sät-
ter sig konklaven under ett högtidligt allvar
omkring ett rundt bo-d, betäckt med röd: klä-
de, och utöfvar här, genom blotta förklaringen
af sin vilja, makten att upphöja eller nedslå he-
la familjer. Hon kan för dem efter behag öpp-
na eller tillsluta dörren till den fö:näma yerl-
dens krets, endast genom att sända eller vägra
ett inträdeskort till de privilegierades helgedom.
fven de stoltaste familjer, sjelfva aristokratiens
blomma, tveka ej att här böja sin hjessa och