- jadagalägga, är det således hans öfvertygelse, at
sjömannens belägenhet och utsigter ej äro s
- I dåliga som man föreställer sig, och att den fu!l
- juthärdar jämförelsen med Fiskarens, Dalkarlen
-loch den fattige torparens. Hvarifrån komme
-då att vi så ofta se dem i det mest beklagans-
värda tillstånd, utfattige, trasige och uthungra-
de? Insändaren nödgas härtill svara, att han tro:
detta, till största delen, ja nästan helt och hål-
lit, vara deras egen skuld; ty med jemn far
och någorlunda hushåilnisg borde en sjömar
på 10 år kunna hafva inspart 800 å 1000 Ra
r banko; han är då ännu för ung att upphöra
åt bonom föränta sina penningar, och fara än-
nu 10 år till, han är då ägare af en 2000
Rdr banko och bortåt 40 år gammal — och nu
är bäst att sluta — han kan då gifta sig, och
köpa antingen en stor-båt och föra ved o. d.
1 skärgården, ellec en fiskar-båt med egna garn,
eiler ock i bästa fall, får han med sin bond-
dotter till hustru en hemmansdel, och utlöser
I med sina besparingar syskona; ham är då for-
I sörjd för lifstiden, och kan icke han, så kan
I troligen hon, sköta gården — så önskade jag, att
sjömannens bana lycktades, men gunås lärer
detta höra till de fromma önskningarnen,
ty så sker det ej — tvärtom se vi honom med
det mest oförklarliga oförstånd, på få dagar, i
fåvitsko, förstöra hvad ban under år förtjenat,
och sålunda falla i uselhet och samhället till
last; samt genom sitt tygellösa och liderliga
I uppförande förspilla den gärd af aktning, man
annars, jag är säker derpå, så villigt skulle eg-
jna hans stånd och yrke. Jag säger icke, att
alla göra så, men tillräckligt stor del för att
alla bli skurna öfver en kam.
Huru skall man då förekomma detta; förmå
I honom till omianka för sig sjelf, och förbättra
hans moralitet? Se det är detta, som är den
stora frågan. Man skulle här tycka, att sjöman-
nen likasom hvar och en aanan, till myndiga
år kommen, borde få lof att draga försorg för
sig sjelf; hvarom icke, få sota för egea urakt-
låtenhet, och få bli vis af egen skada; samt att
styrelsen gjorde allt, hvad man billigtvis kunde
fordra, då den så pass vore dårars förmyndare,
att hon i vårt 6 månader tillfrusna land, under:
viatern, mot en måttlig dagspenning hölle pas-
sande arbete tillhanda för de utblottade sjömän,
som förstört sina förtjenster, och för de sjuke,
och sårade, fian?s ju alltid sjukhuset att tillgå.
Det är vidare insändarens oförgripeliga tanka, !
att det är en missforstådd philantropie, och
endast tjenande att lägga hyende under lasten,
att genom understöd, allmosor och andra barm-:
hertighetsåtgärder söka afhjelpa det onda å
ty dessa skola ej bota det, utan tvärtom bort-!
taga den smula omtanka, som ännu kan finnas:
qvar, och göra vårt sjöfolk sämre, än det redan!
är. — Dessutom skola dessa understöd alltid i
främsta rummet träffa 2randeln och sjöfarten,
och det skall i sanning ej uppmuntra vår sjö-
fart, att för större kostnader erhålla sämre be-
maaning. Man åberopar Englands och Ame-:
rikas exempel, till stöd för att också vi böra,
anlägga sådane der barmhertighetsinrättningar för :
sjöfolk — tror man då, att deras sjöfolk äro,
bättre, mera moraliska än vårt? man bedrar sig,
de äro vida sämre; kanske just till följd af des-
sa inrättningar. Om insändaren skall hoppas
några förbättringar, så väntar hin dem, dels af.
bildade befälhafvare, hvartill strängare examina
nu säkerligen skola bidraga; men i första rum-
met af tydliga och stränga Jagar (NB ej blott)
på papperet) i afseende på sjöfolket; ty för;
sjömannen, liksom för soldaten, är discipliaen
hufvudsakena och moder till alla andra dyg:ier;
och förgäfves skall man för den råa odiscipli-!
nerade matrosen hålla långa och vackra tal; dej
skola blott gå in genom ena örat, och ut genom .
det andra, då deremot en och annan hälsosam
bestraffning snart skall bringa honom på andra i
vägar; det är här ej meningen, att den goda sot,
4
;
4
jan fast bristande förmågan skall lida mwågot,!.
endast clakheten och okynanet måste och böra j:
bestraffas. Han tror vidare, att om genom fö-:
reställningar i ministeriell väg , man kunde ut-
verka afskaffandet af det i de flesta utrikes ham-,
nar existerande oskick, att båtar fritt få svär-.
ma omkring skeppen, som under sken af attli
sälja frukt, sälja spirituosa; så skulle mycket till ,
förekommande af sjömannens sedeförderf vara
vunnet. Denna ohyra, så väl känd af våra sjö- ji
farande under det ominösa namnet katt dröjaren
11 AA -