skala utvecklas. Inorättringen borde alltså äg:
ej blott en betydlig areal, utan äfven en eger
större skogspark, och så många vetenskaphga
lärare, att agronomisk kemi, fysik och minera-
logi, landtbruksteknologi, ekonomisk botanik,
vextfysiologi och forstkunskap, samt praktisk
geometri, matematiska grunderna för lardtbruks
mekaniken, hydrauliken och nivelleringskon-
sten, första z grunderna af husdjurens kompara-
tiva fysiologi m. m. der kunde inhemtas. Wi-
dare borde institutet äga en mekanisk verkstad
med tillräckligt antal professionister för landt-
bruksslajd, samt en fruktträdgård, och desutom
förses med modjellsamlingar, bibliothek, mate.
matiska, kemiska och fysiska instrumenter. Till-
syn och förvaltning borde uppdragas åt en di-
rektör eller disponent samt en vald direktion,
sem tillsätter lärare och kontrollerar förvaltnin-
en.
Andra allternatifvet afser blott undervisnin-
gen för ett mindre antal bland allmogen, hvar-
till en areal, motsvarande ett hemman inom pro-
viosen, antoges tillräcklig. Ett sådant institut
borde dock äga en vetenskapligt bildad före-
ståndare, äfvensom en mekaaisk verkstad.
Tredje alternativet föreslår blott 2 eller 3
lärare och en miadre, dock ej till ett blott ex-
perimentalfålt inskränkt, jordrymd.
Kommittgen ger i alla hänseenden företrädet
åt första alternativet, enligt den grundsatsen, att
bildningen i jordbruksläran bör, liksom i an-
dra läror, hufvudsakligen börja uppifrån hos e-
gendomsherrarnen, och antager kommittgen, att
elevernc, äfven de af pättre klassen, borde till-
hållas att sjelfva lägga hand vid arbetet, för att
sedermera kunna bedöma det och meddela det
åt andra.
Beträffande lokalen, anser kommittgen den-
samma, oaxktadt de fördelar sådant i vissa hän-
seenden erbjuder, icke böra förläggas vid Uni-
versitetsstaden, och dessutom icke i en bör-
dig och redan odlad eller på omvexling i jord-
mån och belägenheter fattig trakt.
Lärotiden föreslås till 3 år för tjenstsökande
egendomsförvaltare, men i allmänhet. till minst
ett år. De förmögae eleverne böra erlägga af-
giften förskoltsvis för hvarje halfår, och qvar-
stanna så länge de behaga, men fattigare ele-
ver undervisas gratis. Dessa sednares ålder be-
stämmer kommitteen till minst 18 och högst
24 eller på det 25:te.
I afseende på bildandet af ladufogdar anmär-!
ker kommitteen, att det i allmänhet ligger ett
missbruk i skånska sedvanan, att till och med!
vid miadre egendomar hållå ladufogdar, d. ä.
åskådande personer, i stället att desse eljest
borde deltaga i arbetetn. Skånska hofverivä-!
sendets, säger vidare kommitten, som bordt
väcka afsky uti ett fritt land, har mycket bi-!
dragit till behofset af dessa fogdar, och gjort:
desamma mera nödvändiga här än i flera af ri-
kets öfra provinser. Detta förhållande anserl
kommittgen likväl inom några tiotal af år hafva:
förendrat sig, och antar för öfrigt, att vid ett.
jordbruksinstitut inga blotta åskådare, således
icke heller några ladufogdar, böra tilldanas.
Rörande sättet att tillvägabringa det föreslag-
na imstitutet, antager kommittgen först och främst
att kostnaden bör bestridas af proviasen. Der-
näst fästes uppmärksamheten derpå, att ägande-
rätten till experimental-egendomen icke är nöd-
vändig, utan att man äfven vore belåten med
ett till flängretid utsträckt a:rende. För att samla.
det nödiga kapitalet föreslås en aktietekaing inom
hela provinsen. Hverje aktie tages till 100 Rdr
Bko, hvarigenom, förutsatt att man kunde räk-
na en aktie för hvarje af Skånes 404 socknar,
ena tillgång af 40,000 Rålr Banko uppkomme.
Någon tillökning häruti förmodas tillkomma ge-
nom de handlandes benägenhet att understödja
en inrättning, syfiande till förbättring af de va-
ror, hvilkas afsättniag utgör föremålet för deras
yrke. Att föreslå frivilliga bidrag eller en på!
hemmanen fördelad afgift, anser kommitigen i!
flere hänseenden olämpligt.
J Sådane äro grundlinierne af detta förslag, till
hvilket kommitteea, hvars ledamöter voro herr
rtyttmästaren Axel Toll, herr hofpredikanten G.
M. Aulin och herr professor J. Rabben, fogat
en opinionsyttring angående inrättandet af
tjenliga allmogeskolor. Redan i och för sig
sjelf ar hvarje bemödande att sprida kunskap, I
äfven med inskränkning; till näringarne, akt-!