— L L Z1stesovssavsmee nn Om orsakerna till Svenska Flottans förfall. En författare i Götheborgs Handelstidning för d. 23 dennes har anställt en grauskniog af innehållet utaf den petition, som ifrån Götheborg blifvit afgifven rörande Svenska sjöfartens närvarande tillstånd, och uppgifver dervid samt motiverar några i samma pettion icke omnämnda orsaker till skeppsrederiernas närvarande förfall. — Åtskilligt, som han härom anför, innefattar så intressanta upplysningar, att vi här låna eit utdrag ur artikeln. De första punkterna han anmärker äro: Skyldigheten, att för hvarje i aktivitet varande fartyg öfver 10 lästers drägtighet årligen förnya det s. k. helfrihetsbrefvet, och det med så mycken tids utdrägt och andra olägenheter förenade sätt, hvarpå de s. k, Turkiska dokumenterna måste uttagas. Rörande båda dessa punkter citeras i en not ett yttrande af Borgareståndets ledamot Hr Winberg vid sista Riksdag, hvilket vi här iaföra: Ibland de flere hinder, förluster och kostnader, som träffa skepps-rederierne i vårt kära fådernesland, må med fog kunna räknas skyldigheten att för fartyg och skepp hvarje år uttaga nytt frihetsbref, samt derjemte för hvarje resa till Vestersjön och Medelbafvet nya skeppshandlingar eller s. k. Turkiska dokumenter. Väl har en lindring i kostnaden genom upphörandet af lästafgiften blifvit skeppsrederierne beredd, äfvensom genom Kongl. Majts nådiga kungörelse af den 26 Okt. 1833 beräkning af ofria tulloch skepps-umgälder för fartyg, som ej äro försedde med gällande fribref, upphört, och derigenom åtskillige misstag och svårigheter vid beräkning och restitution al dessa medel försvunnit. Men ännu qvarstår den, i synnerhet för aflägsnare landsorter besvärande skyldighet, att, efter hvarje års förlopp, genom edgång och certificat bereda sig rätughet til nytt fribrefs erhållande, samt, i händelse af längre resa, ett sjöpass, på enahanda sätt; skyldigheter, som ej sällan; i anseende till deras omvägar och tidsutdrägt, betaga redaren tillfälle att antaga sådane erbjudne frakter, der skyndsamhet utgör wilkoret för fraktslutning, eller dermed en snar segling från Svensk hamn är förenad. Och oansedt inga billiga klagomål kunna anföras öfver någon långsamhet med dessa dokumenters utfärdande från K. KommersKollegium, utan tvärtom en vid våra embetsverk ovanlig skyndsamhet utmärker dessa expeditioner, måste likväl skeppsredaren, oberäknadt kostnaden både för certificater och dokumeater, i anseeade till edens afläggande, certificaters utfardande och deras uppsändande till Stockholm, dokumenternes besörjande och ut tagande från K. Kollegium och deras afsändande med posten, ej sällan se sitt fartyg gå miste om ett fraktanbuil, som, utan detta uppehåll, genast kuade antagas, eller ock måste han låta detta fartyg ligga, under denna väntan, 14 dagar eller 3 veckor overksamt — en tidsförsummelse, som ytterligare förlänges, i den händelse flera redare i samma fartyg finnas, som äro spridde på två eller flere ställen inom riket. Det andra hindret ligger, säger han, i de höga konsuladafgifter, våra till utländska hamnar kommande fartyg måste vidkännas. ,Såsom exempel till styrkande af detta förhållande må, säger författaren, följande anföras: i England äger konsuln rättighet, att, för hvarje dit ankommande Svenskt skepp om 73 lästers drägtighet, uppbära 3 pund sterling, och! för hvar 25:te läst derutöfver 15 sh. samma mynt. Således erlägges för ett 150 läst. dräg-. tigt fartyg 5 pund, 5 sh., och om detta, såsom vanligt är, gör fyca resor på året, stiger konsulatafgiften till 21 pund sterl., eller, efter nu