—-————— nästan ingifvit folket den tron, att ban sjelf torde frukti farsoten, Insändaren tror visserligen icke der aktada Läkaren om en sådan brist på mod, men tro; dock, att om den dödande sjukdomen skall kanna häfvas, någon extraordinär läkareåtgärd blir af nödon. Att en neffeber får fortfarande taga öfverhand under 27:e månaders tid, af en så eiak beskaffenhet som på detta ställe, är, så vidt vi veta, hos oss både exempellöst och oskäligt. Patienter ai samma sjukdom hafva emellertid under vintarn och våren allmänt tillfrisknat på Burfors och Norberget, hvartill vi ej finna annat skäl än den flitigare uppvikt ing dessa patienter varit lyckliga att åtnjuta al den på sednare stället boende Bergslagsläkaren, Till bevis på den starka dödligheten på Avesta äfvensom den smittosamma och elakartade beskaffenhet sjukdomen nu mera antagit, hvarpå man här får anföra, att sjuknummern, samwa dag utdraget ur likboken på Avesta är gjordt, uppgick till 34, hvaraf flare utan all förhoppning. torda bäst inhemtas af här hosföljande nämnde utdrag. Att Boargslagon emedlertid ej måtte tillåta den talrike mängden varulösa ofter Brukets nu sflidne arbetare gripa till tiggarutvägen, bör msn så mycket mera kunna skäligen hoppas, som detta elände troligen ej intriffet om, såsom förut, stillet haft sin egen Läkare på platsen. Betyget följer: P3 begärau virder härmed intygadt, att uti Avesta Församliag, der, med tillägg af de vid Bjurfors Bruk boende, folknummern vid årets börjin var 730, hafva ifrån den 5:e sistlidne Februari intill denna dag 6 persoaer genom smittesam sjukdom aflidit, nemligen: 2 barn under 15 år, 4 ogifte öfver 15 år, 13 gifte män, 5 hustrur, 1 enkling och en enka. Genom dessa dödsfall hafva 51 barn blifvit fadereller moderlöse. I ett hus, dor både man och hustru inom v ckan aflidit, efterlefva 7 barn, af hvilka det yngsta är 13 år, Avesta den 19 April 1838, M. Arhusiander, Kowminister.