TEATERN.
BESPARINGARNA, ELLER FELIX OCH
STEPHANIE.
Komedi i 1 akt, efter Franskan.
Besparingar! Magiska ord, som kommer mig
att sucka, alltsedan jag, ännu ett oförståndigt
och öfverdådigt barn, lät det bräckliga krukma-
karegodset i min sparbössa klingande försplitt-
ras mot kakelugosflisorna, för att placera det
ionehållna kapitalet i en mångfärgad båll och
några goda mål pepparkakor och siraps-kara-
meller! Det är i sanning cn märkvärdig tid,
denna då man ännu hår ena sparbössa; sedan
man vuxit ifrån den, rulla de kära styfrarne så
förtvifladt ledigt och halt ur händerna, lika fort
som de komma, och en man, som gör bespa-
ringar och har sådana att disponera, är, tro
miva ord! en man, som förljenar sin egen
visa.
Att den kungliga teatern, hvars erfarenhet;
i afseende på det förra, eller penuingens flyk-
tighet och otillräcklighet, på sista tiderna
påståtts hafva varit, mer än någon annans, allt
bittrare med hvar stund, skulle en vacker dag
giva oss ett uppbyggligt efterdöme, i afseende
på det sednare, eller besparingar, förefalier nå-
gon måhända htet oväntadt; imedlertid har nu
verkligen ett sådant förhållande inträffat: Kongl.
ieatera har fått införa ordet besparingar, i sin
siatstik, och om hon icke skall lefva secdeles
fett på dem, har hon likväl en gång haft så-
dana att visa. Se här buru detta är till för-
ståendes!
Känner ni tvenne trogna, äkta makar, som
efter ett helt års sammaalefnad ännu älska hvar-
andra med den ljufva bröllopsdagens oförmin-
skade virma, ännu icke sagt hvarandra ett ondt
ord eller gjort en sur min, tvenne makar för-
ijeata af att, såsom det såta paret Philemon och
Baucis vid deras ålders höst, förvandlas till ett
par träd? Hvarom icke, så skata er lycklig
att få göra herr Felix och hans frus, den skö-
na Stephanies, bekantskap i den lilla komedien,
af Herrar Seribe Bayard, hvarom här är
friga! Denve Felix och denna Stephanie, ack,
ni kan icke föreställa er hur de tillbedja, hur
de äro galna i hvarannan, hvad de föra för ett
trefligt, sällt och förnöjdt lif! Når de om morg-
narne komma hem från en bal, en föte, och
kammarjungfrun som bäst ligger i sin goda
sömn, gör monsieur sig ett nöje af att i hennes
ställe sj.l7 hiträda sin unga gemål vid toiletten
och omklidandet, och, kan mi gissa! hvad som
sedan utgör samtalsämnet vid frukostbordet?
Tror ni endast nöjen, förströelser, turkiska mat-
tor och siden, fasaner och tryffel? Nej, in-
dragoingar i ekonomien, uudvarande at alla öf-
verflöds-artiklar, besparingar,; 0 höjd af hus-
lighet! I sjelfva verket är det likväl icke blott
en aktningsvärd böjelse för sparsamhet, som
härutinnan gör sig gällande, utan äfven något
htet af denna hårda nödvändighet, som pre-
sentcrar sig vid en gentlemans dörr i skepnad
af en vignrakare, en skrädddare, en mode-
handlerska, en snickare eller hvad annan ärbar
handtverkare som helst, med cen orörlig fysio-
nomi och en nota i handen. Oaktadt alla herr
Felivs tvifvelsutan högst herömliga föresatser,
bafva nemligen utgifterna för det förfluina året,
himlen vete huru och på hvad sätt, kommit att
med en för ett ordentligt och förståndigt inrät-
tadt hus icke obetydlig siffra öfverstiga den b--
stämnda budgeten, och olyckan vill, att monsieur
just i detta ögonblick går miste om en indräg-
tig syssla, på hvilken han med full tillförsigt
gjort sig räkning. Således! det måste göras in-