Rörande den sista Riksrätten, som hade till
föremål att undersöka om regeringen verkeli-
gen, enligt gru.dlagens anda och bokstaf, ägde
rätt att vid samma Riksdag för andra gången
förelägga Ständerna eit af dem redan afgjordt
ärende, tänker man officiellt, att den var ett
gyckelspel raed dena allvarsamma grundlagen,
(se Stat tidningen för år 1838, Nr 88, sista
sidans 1:sta spalt) hvilket vi förmoda skall va-
ra ganska fägnuesamt att erfara för de herrar och
män, hvilka utejorde Konstitutions-Utskottets
pluralitet vid sista riksdagen. Afvenledes torde det
icke litet glädja dem ait erfara, hurusom det-
ta gyckelspels bedrifvare litet längre fram i sam-
ma artikel, upphöjas till Styrelse pers nalens
päre. I fall Statstidningen någon gång risar
med ena handen, förstår hon således likväl, som
man ser, äfven att lisa med den andra, och
qvalifikationen af gycklare bör icke innebära
någonting förnärmanie, när man öfvar saken i
så godt sällskap.
Vidare tänker man officielt, att efter en slu-
tad riksdag inträffar ett tillstånd af luga och
hvilav, som förmodligen är ganska välkommet
för den uttröttade styrelse-personalen ; men der-
emot är menhgt för dem, hvilkas makt och
inkomst hvila på oro i lägretn. Dessa orostif-
tare äro naturligtvis inga andra än oppositions-
tidningarne, hvilka söka förmå folket tro alla
Åtgärder vara okloka, olagliga och skadligan,
Den off:ceielie nämner icke hvad åtgärder här
menas, och det är således svårt att veta, hvad
för oppositionspress åsyftas. Skulle den lidera-
la pressen menas, så torde hvar och en känna,
att densamma visserligen icke anmärkt alla i
landet vidiagna åtgärder, såsom af tadelvärd be-
skaffenhet; att hon tvertom haft tillfälle beröm-
ma. många sådana, ehuru hon beklagat, det åt-
skilliga af ständerass goda afsigter icke
fått gå i fullbordan, dels till följe af den o-
lämpliga formen för deras öfverläggningar, dels
till följe af det ofticiella motarbetandet, vägrade
sanktioner åt deras beslut, ändringar som dessa
undergått, o. 38. V.
Ytierligare tänker man officielt, att våra stats-
revisioner börja nu mera att närma sig till qva-
lifikatronen, af konstitutions-utskott.,. När vi lä-
ste detta, slogo vi upp i grundlagarna, för att
se hvilka dessa qvalifikationer kunde vara, och
funno dem bestå i att, upptaga frågor rörande
förändringar i grundlagarna, att läsa statsrådets
protokoller, att, till följe deraf, ställa felsktige
statsrådsledamöter under riksrätt, att hos stän-
derna föreslå, huruvida någon eller någre af
nämnde; embetsmän borde auses ha förverkat
rikets ständers förtroende, att i vissa fall beslu-
ta med ständernas rätt och i deras ställe o. s.
v. Vi sökte flitigt i revisorernes berättelser,
men kunde omöjligen upptäcka, att de sökt till-
välla sig något eada af dessa prerogativer, att
de tillställt någon riksrätt, anmält något statsråd
eller :statssekreterare såsom oduglig. eller oskick-
lig m; -m:- Visserligen finnes en qvalifixation,
hvari de närma sig till likhet med konstitutions-
utskottet, eller att de utgöras af 24 ledamöter;
inen som de hållit på att närma sig dertill allt-
sedan gröadlagens siiftelse, är sådant icke nå-
gon iänovation och följaktligen ingenting tadel-
värdt. Man har således haft den clyckan, att
i detta fall, offciellt tänka något mörkt, — de
mirdre välsinnade torde kanske vilja säga: mnå-
got oförståndigt — men hvar och en ve:, att så-
dånt aldrig officiellt bändt mer än i detta en-
da fall. !
2
NÅGRA NYA BIDRAG TILL FRÅGAN OM
CA TMTTCOADACEN TITT FOAORPRPSVARS.
