dade persona:en OCh Organmistncnl. Ly om Md
inskränker sig blott till den förra och utby:e
de nu rådgifvande individerna mot en ny upp
sättsiog af huru aktningsvärde och aktade le
damöter som helst, men underlåter att tillik
bereda deras verkningsförmåga en ändamålsenli
verkniogskrets; så behofs blott en enda nyc!
hos den allenan styrande, blott en enda drö
nare ånyo insläppt i kupan, för att bringa sa
kerna till samma bedröfl:ga lägervall, hvaröfve
man klagat. Om man åter ensamt håller sij
tll organismen, och efter dess förändrande be
gagaar samma subjekier som förut, så skulle de
politiska rykte, de medförde dit, återfala på
sjelfva statsmrättningea och lägga ett svårt om
icke oöfvervionerligt hinder i vägen för hennt
att ernå det anseende, som bidrager till henne:
egen och det allmänvas trygghet. I så måttc
kan mana skatta för en lycka den benämning a
Statsrädn, som 1809 års lagstiftare lånat frår
perioden af de begge Pfaltz-Zweibräckiske Car-
larnes envälde. — Titeln har under de konsti-
tutionvele Carlarne väl vunnit betydligt ;uti
illustration, att räkna från skeppshandeln till och
med T-olihättans nybyggnad ; men om dess:
och dyhka förfoganden ur en synpunkt gjori
Statsrådenv dyrbart for nationen , tror jag hel
.säker!, att hon ur alla andra så mycket lättare
skulle bära förlusten af hela institutionen, i dess
närvarande skick och under dess ruvarande be-
nämning.
Alternativerna att få en rådkaramare, sådan
den bör vara, äro följande:
1:o Man bibehåller konseljen vid dess nu -
varande mindre antal af ledamöter ; men afsön-
drar från dess funktioner så väl de juridiska
målen, hvilka hittills handlagts och afgjorts uti
högsta domstolen, som de ekonomiska besvärs-
mål, om hvilka beslut för närvarande fattas i
Statsrådet, sedan de varit föredragna uti allmän-
na beredningen. De juridiska ärenderna handläg-
gas fortiarande af högsta domstolen. De ekonomi-
ska åter: antingen a) också af högsta domstolen,
som i sådant fail förstärkes med några ledamö -
ter på stat; eiler b) af rikets allmänna ären-
ders beredoing, som (under hvilken benämning
som helst) erhåller beslutande rätt, i likhet med
högsta domstolen, samt en efter denna sin be-
fattning lämpad organisation och personal.
Genom de ekonomiska besvärsmålers skiljan-
de från konseljen, vianer hon tid att ute-
slutande egna sig åt rena regerings- och för-
valtningsärenden. Man skulle till och med kun-
na, om så behagas, organisera den nya rådkam-
maren på minister:ot, så vida icke de smakbi-
tar, herrar Nerman och Hartmansdorft redan
lemuat på hvad ett så beskaffadt förmanskap
vill säga, tilläfventyrs något stäfjat lystnaden ef-
ter ett dylikt system i stort. Jag påminner mig
härvid ganska lifligt följande strof i en lefnads-
teckning af herr de Corbie:e, inrikes minister i
Frankrike kort före Julirevolutionen:
Monsieur de Corbiere ne fut pas plus töt
installe, qwil mit å exgcution le grand sy:
steme depuration. Toutes les administ:a-
tions de son deåpartement se ressentirent de
son arrivee au ministere; sans avoir egard
aux talens, aux services, å la position des
employeås sous ses ordres, m:r de Corbiere
chassa impitoyablement de leurs places tous
ctux dont les opinions ntaient pas confor-
mes aux siennes, en commencant par les
hommes dont le caraciere pouvait laisser
guelqwindice dindependance morale, ou qui
ne se montraient pas assez serviles. Depuis
les prefets jusqwaux plus minces secretaires
des mairies, depuis les directeurs dadmin-
strations jusqw aux garcons de bureaux, tout
passa dans le creuset purateur du ministre.
Les hommes devous au bien public, qui
exercaient phulantropiquement des fonctions
gratuites, ne furent pas meme Åpargnes.
Mais Cest surtout dans la partie de Vin-
struction publique que Wepuration sest fait
sentir plus vivement encore. Devenu mini-
stre, toute så sollicitude se reporta vers les
colleges et les Ecoles., — — —
Det är möjligt, att herr von Hartmansdorff
ansett herr de Corbigre vara ett värdigt mön-
ster att härma; men om du skulle finna någon
likhet emellan förre inrikes ministern i Frank-
rike och konstituerade Justitiekanslern i Sverige,
så svär jag på, att det härrör af ren tillfällig-
?et. Nog har herr Nerman bildnine — fasa