En insändare har meddelat åtskilliga rön om
nödfoder till boskapens framfödande, då vanligt
foder tryter. Vi hafva ansett hvarje bidrag till
kännedom i detta afseende böra vara välkommet
i en tid, då den långa och svåra vintren, jemte
förl. års svaga skörd, hota att göra kreaturens
framfödande högst vanskligt. Atskilliga bland de
af Ins. uppgilna nödfoder äro redan kända; men
det torde dock icke vara otjenligt att uppfriska
minnet deraf. Insändaren indelar sin afhand-
ling i olika kapitel efter kreatursslagen.
För hästar och boskap.
Då svenska armåeen år 1808 inryckte i Norri-
ge och en afdelning låg omkring Örsjön, togs
invånarnes foderförråd till armeens hästar. Bön-
derne foro då dagligen till skogen och skalade
barken af aspar. Dermed framföddes kreaturen.
Att med det fina granriset, hackadt, föda
kreaturen, är kändt af många afhandlingar. Ins.
uppgifver, att det bör fuktas med sill- sälta el-
ler, i brist deraf, urin. — Äfven är allmänt i
viasa landsorter bekant och brukligt att stilla
boskap med häst-spillning. — Ins. omtalar den