don pilagar få välta 1 dyn på nästan ofarbara vägar
Beträffande affirernas gång, så hade man om denn
markvad giort sig de ofördelaktigaste föreställningar
Merknaden var ätven ganska ofördelaktig samt i de
hela svårara än man under något föregående år ka
erinra sig, men ändock i vissa fall öfver förmodan
Inga fallissementer afhördes, inkasseiringarne, om äf
ven betydligt reducerade, gingo ändock sågot, oci
penningetillgångar funnos, som lemnades obe sagnadsa
såsom hos vissa Götbeborgs grossörer, hvilta berit
tas hafva fört mycket mynt med sig hem tillbaka
Afsaittningen för trämmande handlande var i marksa
den ringa, emedan den svåra konjunkturen inom d
3 hutvudnäringarne Jern, Trädvaror och Spanmål till
rickligt afledde penningeresurcerna åt audra håll
Onekugen tillfördes affärsmännen en ginska välkom:
zer hjelp i de från Jernkontoret nedsände 160,00(
och från Bruksägares Hypothekskassa 200,200 Rd
Banko; ehuru kanske mera för tillfället, då de förra
som utlånas met 5 pCts rämta, måste återbetalas ox
4, och de sednare, som utlårtes mot 6 pCt, eftcj
6 månader. Utsigterna för Jeirn- och Trädvaru-
skeppningen torde under tiden kunna förbättras. Mar
var från början beredd på en nedsättning i tackjerns-
priset, jemväl under det, hvartill ti.idetickjernet upp-
gick, som den 21 Mars försåldes på auktion till 8
Rdr B:ko pr stepp:d, i Bergslagen. På stångjernet
misströstade man, att något pris skulle kunna be-
stämmas, men befarade doek ej någon ytterligare
nedsättning, särdeles som man trodde, att någon från
Stockholm ankommen grosshandlare skulle göra an-
bud å Stångjern, och derigenom inverka på Göthe-
borgernes prisbestämningar. På trädvarorna väntade
man en förhöjning i priset, utöfver dot sem åsattes
i Pe: mässan. Sedan säljare och köpare efter vanlig-
heten länge kämpat med hvarandra, bragtes slutligen
, några prisbestämningar å bane. Vid et sammanträ-
de den 31 Mars afslöts tackjernspriset till 7 Rdr 40
sk. Samko i Bergslagen och 8: 40 om skutbord i
Wenerns hamn, med den vanliga skilinaden af 16 sk,
derurder för Österbergsjern. Tackjarnspriset nedsat-
tes således 1: 4 under fjolårets pris, som visserligen
ej synes vara så obetydligt, men dock mindra, än
men under nu varande konjunktur skäligen hade bordt
vänta. enär tickjernet i fjol höjdes med 1: 28 öfver
föregående årets pris. I sammanhang härmed få vi
nämna, att tackjernet år 1835, då stångjornet gällde
5 å 15: 24, blett gällde 7 i Bergslagen och 8 om
skutbord, men höjdes i Fastingen 1836 vid den då
inträffade goda stångjernskonjunkturen til. 7: 16 och
8: 16 samt vidare förlidet år till 8 44 och 9: 44
Banko. Angående åter stångjernet uti nu förflutne
markraden blef uppgörelsen svårare. Grosshandla-
ren Sckiwan berättas hafva erbjudit sig att i kommis-
sion emottaga sådant jern, som kan gå på Stockholms
våg, och man vill till och med säga, att han till
ris som hölls obokant, afslutat handel om 2:ne
ruksiillverkuingar. Detta förhål!ende inverkade så-
ledes ej något på Götheborgarnes transaktioner,
hvilka erbjödo sig emottaga stångjernet antingen i
kommission eller på öppet medelpris under året.
Fiere Bruksägare hade redan afslutat kontrakter om
leverans på öppet pris, då disponenten för Udde-
åoelns bolag den 1 April afslutade handel på bestämd:
ris till 15 Rdr Banko per skepp:d fritt levereradt å
öthedorgs våg. Det sålda partiet uppgifves dock
biott till 6000 skepp:d, och köparne voro handels-
husen Barchky C:o, och Ungevitter C:o. Att
Uddeholms bolig, som har den största stångjorns-
tillverkaingen, skulle ingå på en så betydlig nedsätt-
ning i priset, kunde ej undgå att väcka en allmän
sensation. Orsaken till denna oförmodade nedsätt-
nivg uppgilfves hafva härledt sig från den erfarenhet
man hat. sednast bekräftad af sista årsts händelser
att de: såkallade öppna eller medelpriset lemnar ett
spelvm tör tillfälliga uppgörelser i längden .menliga
r bra csägiren; hvarpå såsom exempel antöres, att
ehuru det afslutade ståmgjernspriset förliden Fastingz
var 10: å 19: 16 samt noteringen i Götheborg vid
Årets slut 16 Rdr, hvartill priset småningom hade
nedgått liquid efter det såkallade öppna eller medel-
priset för sista året af Götheborgarne ej blifvit derz2s
kontrshenter godtgjordt till högre än emellan 15 å
Rer Banko pr skeppund. Så berättas åtminstone
emed flera varit händelsen, För att ernå bestämda
ris, örmäles i marknaden jemväl något jern blifvit
såldt 1 14: 36. Mängden af Bruksägare ansågo sig
emeill-rtid ej böra följa ett sådant efterdöme, och
lemnad2 derföre heldre sitt jern i kommission eller
på Ööpvot pris, under hopp att årets händelser kunna
bereda gynnsammare konjunkturer för afsättningen.
Skuile ett så lågt pris, som det af Uddeholms bolag
afsluta te, bliiva af något varaktigare inflytande, skul-
le äfven en allt för stor förlust drabba bruksägarne,
hvilka au äro i lingt sämre belägenhet än år 1815,
då ds åtminstone egdo sitt tackjern till 49 sx, B:ko
bättre pris. En bruksägare berättas också, efter af
slutsudet af nämnde pris, hafva erhållit 16 Rdr B:ko
för sitt jen pr skepp:d, och detta uten svårighet;
hvilket sifvit anledaing tillen och annan reflexion. —
Af tä varer blefvo blott mindre poster sålda, men
med en förhöjning af 24 sk. banko pr tolft öfver
Permssspriset på plankor, 3 tums, 9 tums, 20 å 21
fots, hvilka således bet.ltes med banko Rdr 12: 24.
Säljare höllo sig likväl i allmänhet vid detta pris
tillb och fordra 13: 16, under hvilket de ej med
nå ttomst kunna sälja; hvartill de egde så myc-
ket mer anledning, som underrättelse under ma:rk-
om från London, att Nordsjöplankor i Lan-
ett pund steril pr standard. — I spannmål
afhördes ej några större spekulationer, emedan man
hoppas få bättre priser vid öppet va:ten; likvisst be-
rättades, ait för en tunna kronotionde (5 tunna Råg
samt 1 tunna Hafre) betaltes banko hdr 413: 46.
Spanmålsprisen äro annars mycket olika.
En annan gång tarde vi få återkomma till åtskil-