Garcia att draga sig undan till bergstrakten, sedan hin, som det pås.ås, i La Calzada, låtit nedzöra 390 personer. Frankrike. Från detta land ingenting nytt af vigt. Han-j delsministern hade utfärdat ett cirkulär till samtliga haodelskamrarna i sjöstäderva, deri han il en ganska afgjord ton uttalade sin fruktan för! en ny krisis i Förenia Staterna. Detta dokument har gjort icke ringa uppseende, dock! tror man sig allud häri se endast ett försök att motverka räntereduktionen. Mouatalivet är på bättriogsvägen efter sitt sednaste sjukdomsfall. Han skall på sleitet ganska häfigt ha utanvit mot Gisquet, som anses ha våilat hans fastala! svimniog i kammaren, och han påstås till och : med hafva lemnat konuogea det alteraativ att! afligsnr Gisquet ur statsrådet eller återtaga j Mon alivets, portfölj. England. I Uaderhuset har lord Palmerston haft att besvara åtskilliga till honom ställda frågor i afseende på ämnen, som rörde den utrikss politkan. Ar Miloes begärde upplysaing om Englands förbål ande till Persien. Lorden svarade, att en kurir f åa engelske ministern i Teheran, Hr Mac Neil, blifvit gripen af Schackens embetsmän, berögfvad sina depechar och misshandlad, samt att ministern fordrat upprättelse för detta b-ort emot folkrätten, och hotat afbryta. alla diplomati ka relationer, i fall en sådan upprättelse vägrade; honom. Någonting officielt om en ruptur emellan Schacken och ministern vore ännu ej kändt. Ingen engelsk officer hade tagit del i tåget emot Herat. — På en fråga af sir Stratford Canniag rörande Krakaus ockupa ion, svarade lord Palmerston, att under-! hauslingar om dess upphörande blifrit öppnade med österrikiska kabinettet, som förklarat, att så snart milisen och polisen i Krakau biifvit orgavissrade, skulle ockupationstruppe-ne lemna ! stadn. För öfrigt innehålla de engzlska bladen in-: gentiog a: interesse. i Canada. Eulig! underrättelser fråa NewYork af d. 25 Feb ., stodo de Canadensiske iasurgenterne, 5 åa 800 man starka, på å!skilbga puoker vid; gränsen emellan Förenta Staterna och Canada, men hade ännu icke gjort något infall i Canada, DPuacombs, van Reasseieer och Maclead äro de trena2 hufvudanförarne för insurrsktionen, hvilka sträfvå att vinaa förening med hvarandra; mea om deras ömsesidiga ställning och resur:er får man ingen upplysmag af tidvingane. — Representanshuset i Öfrea Canada har beslutat, ; att e-sittning bör fordras af Förenta Staterne! för de kostuader, försvaret emo: anallea från: Navy-fstand foro:sakat. samt upprättelse för da af insurgenterne på Navy-Isiand å engelsmän: föröfvate mord. En löjtuant bar fått pension: för sina förtjeaster vid ångflartyget Carolines: uppbrävna de. — I kongressen i Washiog:on; hade ännou ej billea gått igenom rörande neu ; tralitetea emot Csnada. Holland. Enaiigt flere sammauastämmannde underrättelger. skall kouungen belt plötsligt hafva kommit: på fredstankar, och funnit att det vore så godt! att u.pgöra affirernz med Belgien först som sist. Amsterdamer Couran: at d. 20 Mars försäkra! b:ståmdt, att konungen antagit de 24 artiklar, ! Lo doser-konferensen på sin tid fas:s ällde så-j som gruad för ett arrangement med Belgien i Foad:erea på börsen i Amsterdam hade plotsligt stig: 1 !4 proc nt, hvilket tyckes giva anled I: att sskea kan bafsa sin riktighet : Tyskland. I ffannover borjar det nu at bokstafligen gå bhasiaug.s för konung Ecost. Första kem ma-ea, at hvilken han förmodligen minst vår I tar si opposition har beslucet ait väl taga gruadi lag förstaget under öfverläggning. men at birje mel sista paragrafen. Denva handlar om ga-;c rantien för deo nya förtattaingen, och kammas ren vill dertill äfven räkoa agmaternes semtycke, lr hva-om dock i förslaget icke förekommer et: ord. Men att agozterne, hertigarne af Sussex och I Camb.idge, skulle lemna sitt bifall till den stän-s derna påtrugade konstitwionen, är alldeles ickels sanvolikt. Detta är att slå den krattiulle, me il hans egna vapen. Han begagnade nemhgen jus! de; skälet, att han ej såsom agnat bifallit kon-1 a anRA fu a fo litacta dan DE RN ving förods,