Garcia att draga sig undan till bergstrakten,
sedan hin, som det pås.ås, i La Calzada, låtit
nedzöra 390 personer.
Frankrike.
Från detta land ingenting nytt af vigt. Han-j
delsministern hade utfärdat ett cirkulär till samt-
liga haodelskamrarna i sjöstäderva, deri han il
en ganska afgjord ton uttalade sin fruktan för!
en ny krisis i Förenia Staterna. Detta doku-
ment har gjort icke ringa uppseende, dock!
tror man sig allud häri se endast ett försök
att motverka räntereduktionen. Mouatalivet är på
bättriogsvägen efter sitt sednaste sjukdomsfall.
Han skall på sleitet ganska häfigt ha utanvit
mot Gisquet, som anses ha våilat hans fastala!
svimniog i kammaren, och han påstås till och :
med hafva lemnat konuogea det alteraativ att!
afligsnr Gisquet ur statsrådet eller återtaga
j
Mon alivets, portfölj.
England.
I Uaderhuset har lord Palmerston haft att
besvara åtskilliga till honom ställda frågor i af-
seende på ämnen, som rörde den utrikss poli-
tkan. Ar Miloes begärde upplysaing om Eng-
lands förbål ande till Persien. Lorden svarade,
att en kurir f åa engelske ministern i Teheran,
Hr Mac Neil, blifvit gripen af Schackens em-
betsmän, berögfvad sina depechar och misshand-
lad, samt att ministern fordrat upprättelse för
detta b-ort emot folkrätten, och hotat afbryta.
alla diplomati ka relationer, i fall en sådan upp-
rättelse - vägrade; honom. Någonting officielt
om en ruptur emellan Schacken och ministern
vore ännu ej kändt. Ingen engelsk officer ha-
de tagit del i tåget emot Herat. — På en frå-
ga af sir Stratford Canniag rörande Krakaus
ockupa ion, svarade lord Palmerston, att under-!
hauslingar om dess upphörande blifrit öppnade
med österrikiska kabinettet, som förklarat, att
så snart milisen och polisen i Krakau biifvit
orgavissrade, skulle ockupationstruppe-ne lemna !
stadn.
För öfrigt innehålla de engzlska bladen in-:
gentiog a: interesse. i
Canada.
Eulig! underrättelser fråa NewYork af d. 25
Feb ., stodo de Canadensiske iasurgenterne, 5
åa 800 man starka, på å!skilbga puoker vid;
gränsen emellan Förenta Staterna och Canada,
men hade ännu icke gjort något infall i Canada,
DPuacombs, van Reasseieer och Maclead äro de
trena2 hufvudanförarne för insurrsktionen, hvil-
ka sträfvå att vinaa förening med hvarandra;
mea om deras ömsesidiga ställning och resur:er
får man ingen upplysmag af tidvingane. —
Representanshuset i Öfrea Canada har beslutat, ;
att e-sittning bör fordras af Förenta Staterne!
för de kostuader, försvaret emo: anallea från:
Navy-fstand foro:sakat. samt upprättelse för da
af insurgenterne på Navy-Isiand å engelsmän:
föröfvate mord. En löjtuant bar fått pension:
för sina förtjeaster vid ångflartyget Carolines:
uppbrävna de. — I kongressen i Washiog:on;
hade ännou ej billea gått igenom rörande neu ;
tralitetea emot Csnada.
Holland.
Enaiigt flere sammauastämmannde underrättel-
ger. skall kouungen belt plötsligt hafva kommit:
på fredstankar, och funnit att det vore så godt!
att u.pgöra affirernz med Belgien först som sist.
Amsterdamer Couran: at d. 20 Mars försäkra!
b:ståmdt, att konungen antagit de 24 artiklar, !
Lo doser-konferensen på sin tid fas:s ällde så-j
som gruad för ett arrangement med Belgien i
Foad:erea på börsen i Amsterdam hade plotsligt
stig: 1 !4 proc nt, hvilket tyckes giva anled I:
att sskea kan bafsa sin riktighet :
Tyskland.
I ffannover borjar det nu at bokstafligen
gå bhasiaug.s för konung Ecost. Första kem
ma-ea, at hvilken han förmodligen minst vår I
tar si opposition har beslucet ait väl taga gruad- i
lag förstaget under öfverläggning. men at birje
mel sista paragrafen. Denva handlar om ga-;c
rantien för deo nya förtattaingen, och kamma- s
ren vill dertill äfven räkoa agmaternes semtycke, lr
hva-om dock i förslaget icke förekommer et: ord. -
Men att agozterne, hertigarne af Sussex och I
Camb.idge, skulle lemna sitt bifall till den stän-s
derna påtrugade konstitwionen, är alldeles ickels
sanvolikt. Detta är att slå den krattiulle, me il
hans egna vapen. Han begagnade nemhgen jus!
de; skälet, att han ej såsom agnat bifallit kon-1
a anRA fu a fo litacta dan DE RN
ving förods,