nr RA nn nn Enn rn marskalken är i stånd att göra sitt förord gäl lande. Men äfven de, som icke äga denna lägre å sigt af ordensväsendet eller anse stjernor och titlar som sin egendom, kunna ofta tycka, at en bandstump i ett knapphål ej är något att som man säger, särdeles hå!la på eller göra mycket väsen af. De hafva ganska naturligen förts på denna tanka af den lätthet, hvarunder de sj lfva i yngre år måhända, ofta utan annan förtjenst dertill än sin börd och någon liten tid: hoftjenst, erhållit en sådsin såsom pollet eller passedroct till de andra titt på hvarandra följande ordensdekorationer, som nu i stor och liten form pryda deras bröst. Hvad man sjelf erhåll:t utan för.jenst och följaktligen föga värderar, det tycker man också ganska naturligt att andra i samma förhållande, som gira det den äran att värdera och eftersträfva det, alltför väl kunna få och underlåter således, att för dem astyrka, Mea, invänder man, hvad ondt görj väl utdelzndet af stjernor och band, om det också sker uten urskillning? Lär det ej de tänkande att så mycket förr inse otillförlitligheten af all annan stämpel på menniskans handlingar, än den som gifvas dem genom hennes eget medvetand: af det gods, rätta och rena i hennes bevekelsegrunder för dessmma? Då den tid längesedan är förbi, åtminstone hos oss, då man trodde på förtjenst, hvar helst man såg en stjerna, så är den tid deremot så mycket mera nära då man tror på förtjenst der man icke ser någzoa, och då äro ju de täta och stora stjernfallea fullkomligt likgiltiga tilldragelser? Det skulle så tyckas; men de tänkande utgöra tyvärr, i alla länder det minsta antalet. Mängden bestämmes af det, som smickrar dess egenkärlek, dess fåfänga, dsess fördomar. Så länge derföre ordensväsendet ej är afsk.ffadt, så länge, i följd deraf, band och stjernor utdelas, och äfven någongång om också af misstag, till utmärkta förtjenster, så länge bibehålla de alltid, i hopens ögon, åtminstone det anssende de hemta från de få förtjenta män som bara dem, och så länge skola de även eftersträfvas af dem, hvilka, just derföre att de veta sig ej äga saken, så inycket mer värdera tecknet. Mea ej nog dermed. Så långt kan frikostighe ea med dstta möjligen sträcka sig, att äfven den mest blygsamma förtjenst, vid åsynen af de många, som erhålla det samma utan att man vå dar sig att fråga hvad de gjort att förtjena det, kan lyssna till dem, som fråga henne hvad hon gjort att icke förtjena det, och verkeligen förmås att önska sig det från det ögonblick hon förnimmer, att, fast ägandet icke mera anses utgöra en heder, saknaden anses utgöra en förödmjukelse. Vi lemna derhän, om deita redan är fallet hos oss. Men hvad vi alla veta är, att det redin är kommet så långt med Wasaorden, att personer äfven i den borgerliga klassen, för hvilken denna orden egentligen vore den enda som kunde komma i fråga, ansett den allt för obetydlig att mottaga och att man ofta måste negotiera bort den, ja ofta, med Nordstjerne orden ersätta den, då den afslå:, ehuru de ej äro bestämda för samma förtjenster och således al drig torde kunna ersätta hvaraadra. Detta allmänt kända förhållande är det säkraste beviset i frågan, huruvida behörig pröfniag egt rum af de förtjenster, som för denna orden böra afses, och huruvida behörig sparsamhet dermed varit jakttagen. — Fallet skall blifva detsamma med Nordstjerne orden; ty samma orsaker kunna ej fela act medföra samma verkningar. Man skall snart ej anse sig smickrad af annat än ett kommendörsband och blott förmås mottaga d:n mindre stjeraan såsom pollett på detta. o Som vi redan anmärkt, förutsätta detta slags disunktioner personliga förtjenster af någoa utmärktare grad. Det är då redan en stor afvikelse från deras hestärmmelse och ändamål att vid deras utdelande utgå från analet af lefoadseller tj:nsteår, likasom från embetsrangen. Blott derigznom att man framlefvat vissa år mom någon gren af tjenstemanna hierarkien, vid ett kollegii bord eller ett regemente, och såmedelst hunnit bli den äldsta af kamraterne, har man väl icke inlagt någon förtjenst om det allmänDa, aldraminst någea som berättigar till en utes 2 nn o a py 2 M Mä Ls ss a