VV TS EP UD ENN ALCe ett ödmjukt hjerta utskickas i Guds ärende til andra hjertan.n BOKHANDELS-BULLETIN. Professor Nilsson, som genom sin Fauna intagit ett så rättvist aktadt rum bland våra veteoskapsmän , har börjat utgifvandet af ett annat arbete, under namn af Skandinaviska Nordens Ur-invånare, deri han till bestämmande på den komparativa vägen af en hittills temligen outredd vigtig historisk fråga, vill göra fruktbara sina naturhistoriska forskningar i afseende på de olika menrnisko-racerna, samt sina mångåriga, af faunistiskt intresse föranledda undersökningar i jagtens och fistets äldsta historia här i landet, samt i andra dermed förknippade ämnen. Hr Nilsson uppställer fyra frågor: 1:ÖQ har den såkallade göthiska stammen, som nu bebor den skandinaviska halfön, med undantag af dess nordligaste del, varit den första och enda, som bebott denna del af Europas nord? eller 2:o har den närvarande folkstammen hit invandrat, och förträngt eller utrotat et: äldre folk, och i det fallet hafva landets förhistoriska innevånare tillhört en: eller flera stammar? 3:o I detta sista fall, ba de bott här samtidigt eller efter hvarandra? 4:0o Til! hvilken stam hörde det äldsta, till hvilken det näst äldsta folket, hvad lefnadssätt förde de, på hvilken grad af bildning stodo de? Dessa frågor har författaren föresatt sig att lösa genom en jemförelse, först mellan de hos oss i jorden funna fornsaker sf sten, djurben o. d. och de redskap hvaraf vilda folkslag ännu begagna sig, för det andra, mellan de hufvudskålar, som finnas i forngrifterna, !och de, som tillhöra nu lefvande folkstammar, och för det tredje mellan våra uråldriga gafkamrar och en ännu lefvande vild folkstams boningshus, hvartill slutligen skall fogas en jemaförelse mellan vår fornsagas fahelaktiga berättelser om den sagoberättande folkstammens förhållande till troll, dvergar och jättar: m. fl, och trovärdiga resebeskrifvares beräitelser om förhållandet mellan råa urfolk och invandrande äfven obildade folkstammar. tå af verket äonv endast första häftet, detta illustreradt eden mängd plancher, utkommit, kan man än ligen afgöra i hvad mån författaren skall lyckas i lösandet af sitt problem; arbetet lofvar imedt blifva ganska nehåller redan från sin början tlera begrundansvärda: saker. — Vår undervisningslitteratur, som numera med hvarje år tillväxer i en förvånande progression,:! har i dessa dagar blifvit riktad med en Praktisk lärobok i Franska språket, af RBektor C. J. L. Almqvist, hvars trägna verksamhet utarbetandet af elementarböcker, uppmanad och unaderhållen i och för den befattning han sedan flere år innehar, såsom närmaste föreståndaren för en: större allmän skola härstädes, redan skänkt vår ungdom en Allmän Språkläran, en Svensk d:on, en ,Svensk Rättstafningsläran, en Grekisk Språklåra, en Lärobok i Geometrienn, samt en ,Praktisk Aritmetik, allt arbeten, hvilka på kort tid sett flera upplagor, och hvilkas användbarhet och värde sålunda synas vara 2l. mänt erkända. Ifrågavarande Franska grammatika är, enligt författarons tillkännagifvande i sitt förord, bufvudsakligen utarbetad på grund ,Hirze!sy och ,Girault-Duviviers, förträffliga arbeten i samma ämne; den är emellertid icke en öfversältning, utan ett sjelfständigt sammandrag, dervid det varit författarens ögonmärke, att på samma går3 undvika en öfverflödig vidlyfrighet, som ofta besvärar de bästa Språkläror, och dock inrymma åtskilligt af vigt, som siandom till och med i de utförligaste saknas. Hvad som hittills: utkommit af Hr Almqvists bok, innehåller inzvanläsnings7 och -formlära, jemte en samling, utan tvifvel fällständigare än i någon af våra föregående Franska grammatikor, af homonymer, synonymer samt gallicismer, hvartill slutligen blifvit lagd en efter ämnena ordnad förteckning på i Franska språket mest i: varliga nomina. En sednare del, omfsttande syntaxen, med dit hörande ämnen, skall följa,