idningen för förliden gårdag uti en! berättelse j om vissa förmåner, som blifvit handlanden af lj udiska nationen, ÅA. L. Soldin, och hans hu-j stru beviljade. Soldin och hans hustru hade 1833 (7 Deceraber) förskaffat sig en kunglig resolution på rättigheten att å rikets frimarknader uti öppen bod försälja inländska kläden och ylletyger, så väl i minut som parti. Soldin har sedermera ånyo vändt sig till Konungen och klagat deröfver, att man sökt hindra hans handel, och begärt att, till förebyggande af sådane hinder i fromtiden, Kongl. Maj:t vilie forunna honom och hans hustru rättighet att sjelfva eller genom utskickade få i alla rikets städer, äfven utom marknader — d. v. s. när som helst — hålla kläden i parti och minut till salu: denna rättighet bekom Soldin, äfven, och det på Kommerskollegii tillstyrkan. Kommerskollegium räsonnerade nemligen på följande sätt: fabriksidkare hafvalj enligt kungörelsen af den 3 augusti 1803 räiäghet att i hvilken sveusk stad som. helst hålla öppama salubodar, för att i parti och minut försälja sina tillverkningar, och flera fabriksägare äga förena sig om eni bod; kollegium ansåg det i följd deraf tillåtet för hvarje svensk,! kristen fabrikant, att i hvar och en svensk stad öpna bod till afsalu af egna eller i kommission mottagaa fabriksvaror, samt antog, att hvad judiska fabrikanter anginge, dessa icke hindrades från samma förmåners åtvjutande af något annat än den omständigheten, ati de blott i trena2 städer ägde sig bosätta. Då nu, fortfar kollegium, Kongl. Maj:t redan tillåtit Soldin och hans hustru att besöka rikets marknader, och dessa verksamt bemödat sig att efsätta svenska kläden, hvarigenom de utan tvifvel berömligen bidragit att afböja oloflig införsel af utlärdskt kläde, så fann kollegium skäl tillstyrka, att Soldin och hans hustru måtte få samma rättighet att i hvilken svensk stad de åstundade i öppen salubod föryttra sina egna eller i kommission till försäljning lemnade fabriksvaror, som kristen fabrikant. Kollegium gick vid detta tillfälle så långt, att det, i sammanhang med detta utlåtande i enskild sak; anhöll, att få inkomma med förslag till en allmän författning i afseende på försäljning af fabriksvaror och handtverksarbeten , sam: landtmannavaror och tillverkningar; och allt detta har Kongl. Maj:t funnit godt i nåder gilla och bifalla. Det är i sanning en rätt kristlig erfarenhetssats, att deu som söker, han finner; men då så många sökande likväl påstå, alt de Vona irgenting, oftast af den orsaken, att vederbörande vicke kunnat finna skäl,, torde en kort undersökning om, huru kommerskollegium denna gång fuonit det, icke sakna intresre, hvadan vi i ett annat numiner vilja anställa en sådan. Pr I In