att eder brodericke längre trampas under edra
fötter såsom eder slaf. Jag vädjar till Under-
huset, som representerar Englands fria folk, och
jag fordrar af nämnde Hus uppfyllandet af det
vilkor, för hvilket folket betalt en så ofantlig
summa, det vilkor, hvars uppfyllelse det nu
med en så ytterst spänd förväntan emotser. Jag
vädjar till detta Hus — de ärftlige domrarne 1
den första domstol i verlden — till eder vädjar
jag för rättvisa. .Beskyddare af alla de konster,
som förädla menskligheten, under edert beskydd
ställer jag menskligheten sjelf! Den milda mo-
narkinnan öfver ett fritt folk anropar jag högt
om barmhertighet, och beder, att de rop en
half million af hennes, kristna systrar upphäfvit
för slafvarnes befrie!f; acke måtte hafva ljudit
förgäfves. Men föfevfvänder jag mitt öga till
den thron, hvarifrån all rättvisa utgår och ned-
faller ödmjukt i stoftet inför Honom, hvars re-
na ögon icke längre kunna skåda denna skri-
ande orättvisa; jag anropar honom att från våra
hufvuden afvända straffet för orättvist förtryck
— att han måtte beveka edra hjertan till barm-
hertighet, samt att slutligen hans vilja måtte ske
öfver hela jorden, såsom den sker i himmelen.x
De hfligaste bifallsrop skallade efter slutet af
detta tal från alla håll af Huset.
De -punkter, i hvilka Lord Brougham sam-
manfattat sina förslag om hvad som borde gö-
ras för :slafhandelns utrotande, upplästes derefter
och voro följande: Att en adress måtte aflåtas
till Drottningen, med anhållan att hon, i förening
med Förenta Staterna och Frankrike, måtte låta
öppna underhandlingar med Spanien och Portugal
om slafbandelns förklarande för sjöröfveri, samt
deltagarnes i denna trafik bestraffinde lika med
sjöröfvare; att de prispeaningar som utdelas till
besättningen å kryssare för hvarje betriad slaf
måtte upphöra, och belöningen i stället be-
stämmas med afseende på kryssarens drägtighet,
besättningens styrka, samt antalet af kanoner;
att ångfartyg måtte begagnas till uppbringande
af slafskepp, samt tillåtelse gifvas enskilda att
utrusia kryssare emot sådana fartyg. — I af-
seende på slafveriets fullkomliga upphörande i
kolonierna föreslog Lorden: 1) Att stadgas
måtte att: arbetet så fördeltes på plantagerna,
att lärlingarne - finge hälften af Fredagen och
kela Lördagen ledig; 2) att alla lärlingar måtte
försättas i fullkomlig frihet d. 1 Aug. 1838;
3) att: alla tvister emellan lärlingar och deras
husbönder: efter nyssnämnde dag måtte afdö-
mas af: magistralspersonen i det distrikt, der
käranden bor, utan vidare omgång eller appell;
4) att iagen qvinlig lärling, under någon före-
vändning, hädanefter måtte kunna piskas, och
att om- det skedde, hon genast måtte försättas i
fullkomlig: frihet; 5) att guvernörerna i kolo-
nierna måtte erhålla makt och myudighet att
reglera allt hvad som rörer fängelserna och
disciplinen inom dem, hvilka förfoganden dock
genast: måste underställas regeringsn i England.
Någon omedelbar praktisk verkan af sina be
mödanden för negrernas bästa var dock Lord
Brougham ieke i ståad att åstadkomma, såvidt
Öfverhusets medverkan :dertill erfordras; ty Lor-
derne : voterade nej till hvarenda af hans för-
slag, som underställdes deras omröstnivg. Men
bör dock : hoppas, att den impuls han gifvit
åt denna mensklighetens stora angelägenhet, ej
skall gå förlorad, utan att folket och Underhu-
set skola kraftigt åtaga sig de elyckhge slafvar-
nes sak.: