Article Image
regenterna representerades af sina missioner, Nationerna, hvilkas intressen numera äro för mycket gemensamma, att något krig dem emellan : skulle kunna uppsiå, så framt icke anled-! ningarne dertill framkomma och utveckla sig i följd af dynastiska intressen, hafva deremot alla ett annat stort behof, som är oskiljaktigt för-; knippadt med sjelfva freden, neml. industriens och haudelns befordran till ömsesidig båtnad. Att från andra stater eröfra kunskaper och tillegna sig deras företräden, odling och slöjd-. skicklighet, eller att i kommerciell väg hos an-: dra stiter bereda ett lättadt tillträde för sina egna produkter, att till egen fördel upphemta erfarenheten af det goda och ändamålsenliga i hvarand:as lagar och förvaltnivg, se der hvad: som, i vår tanka, til en hufvudsaklig del nu: mera borde utgöra ett föremål för eller vara förenadt med de diplomatiska missionernas verksamhet hos främmande makter. Ty värr kan man säga, att om de politiska förhållanderna och symptomerna i sednare tider varit egnade att skänka föga tillfredsställels2, så har den diplomatiska verksamheten, sedd ifrån nu angifoa synpunkt, varit det ännu långt mindre. Problemet är visserligen i detta sedna:e hänseende icke lättare att lösa än i det förra, ty det är klart, att med sådana nya fordringar skulle den diplomatiska korpsen icke mer kunna betraktas hufvudsakligen såsom en statslyx och tillökning i royautens imposanta emblemer, egnadt att figurera i salongerna, eller de sekuadära platserna deruti kunna utgöra blotta parties de plaisir, förbehållna åt några telningar af de förnämsta familjerna. De förnämsta vetenskaps män och teknologer och personer, som redan visat sig hafva både vilja och förmåga att lita dem blifva fruktbärande till sina lindsmäns gagn, skulle då utgöra en hufvudsaklig andel af dessa missioner, för att återbringa till hemlandet de förråd, hvarmed de under tiden kunde rikta sin erfarenhet, på samma sätt som den resande naturforskaren återvänder med sina samlingar. Det kan också, om vi ej alltförmycket bedraga oss, icke dröja länge, förrän man finner nödvändigheten af eu förändrad riktning åt detta håll, så vida ?vårtgland icke alltid skulle bhfva så efterå det öfriga civiliserade Europa, som det hittills varit, så vida det skall kunna följa steg för steg med tidens utveckling i något annat än eftertagandet af ryska militärbruk, och så vida det i en framtid skall hes kontinentens invånare göra sig kändt för något annat, än snöfilteas och björnarnes hemland, hvilket är det enda begrepp, som man ännu hör mängden af :söderländingar göra sig derom. Hvilket nytt fält öppnar sig icke således här för den nye utrikes statsministern! hvilka stora reformer harfghan icke att tillvägabringa! och hvilket rikt tilfälle att skörda egen ära och landsmäns tacksamhet! Men det är en annan punkt, hvilken ligger denna höga befattnings vårdnad ännu närmare, och som bör komma att utgöra hans första omsorger, neml. att tillvägabringa en bättre hushållning än hitills i denna administrationsgren och göra den mindre tryckande för nationen. I ett ögonblick då regeringen affekterar, såsom af högsta nöden och af rikets säkerhet påkalladt, att vidtaga utomordentliga åtgärder till förstärkande af rikets försvar på den östra sidan, och då det icke otydligt angifves såsom en skyldighet af nationen att för detta ändamål göra serskilda ansträngningar, och då staten måste skuldsättas; under det den enskilda nöden öfverallt framträder, är det å andra sidan äfven nationens trätt att fordra inskränkning eller strängare hushållning i de delar, hvarest utgifterna jemföresevis äro mest ofverflödiga. Att endast begära nya uppoffringar, endast större anslag från riksdag till riksdag på den ena hufvudtiteln, utan att gå dessa uppoffringar till mötes med besparingar på andra, till inskränkningar i hvad som kan inskränkas, kan icke, hvad vi skulle tro, i längden göra ett angevämt intryck eller bidraga till bibehållande och stärkande af detta förtroende mellan styrelse och folk, på hvilket man alliid hör,

16 mars 1838, sida 2

Thumbnail