nn nen Så
Ny olyckshändelse på jernvägen till
Birmingham.
Tisdagen den 20 Februari anlände de båda
trainerna af ångvagnar som befara-jernvägen
I mellan Manchester och Birmingham icke till
sina destinationsorter förr än kl. 4 på morgo-
nen, då de i stsillet bordt komma kl 11 på
lafton. Orsaken till detta dröjsmål var en o-
lyckshändelse, som lätt kunnat hafva ännu svå-
rare följder än den nu medförde. Den ena
Itrainen transporterade nemligen hästar på de
tre första vagnarna och menniskor på de båda
Jsistaa Man hade utan någon motgåuvg kommit
till den lutande planen mellan Wovler, Hamp-
ton och Birmingham, då en häst, som befann
sig ute på fältet och hörde en af kamraterna i
vagnarna gnägga, spracg in på banan. Han
jblef genast omkullslagen af den första ångvag-
nen och krossades under den och de efterföl-
jande vagnarnas hjul. Olyckligtvis gjorde dock
I kadavret ett sådamt hinder, att ångvagnen ka-
istades ur banan och föll i ett på sidan befint-
Iligt afloppsdike af fem eller sex fots djup. En
laf machinisterna sluogades långt derifrån mot
en sten, och dog på stället. Men hans bror,
I som åtföljt honom, hade nog själsnärvaro för att
i hålla sig fast och kom ifrån saken med några
lsvåra kontusioner. De tre vaguar, som trans-
porterade hästarna, slogos i stycken och nästan
alla kreaturen dödades. Åf de båda följande
vagnarne, hvilka förde de resande, omkullkasta-
des den ena, men lyckligtvis blef ingen af pas-
sagerarne sårad. De som sutto i den andra
vagnen stöttes af den på en gång hämmade far-
jten ganska häftigt emot hvarandra, men utan
någon värre påföljd.
Omkring en half tirema derefter kom den
(andra trainen dragen af en ännu starkare ma-:
-chin. Man hade nett och jemnt tid att genom
ide öfverenskomna nattsignalerna underrätta kon-:
duktörerna att de borde stoppa machinen. Hade:
detta skett endast 4 eller 5 sekunder sednare,
så hade den förskräckligaste olycka inträffat.
Imedlertid kan man lätt föreställa sig den vil-;
lervalla som häraf uppstod midt i mörka natten,
då man ännu hade 14 engelska mil till Bir-
mingham., De båda resvagnarna, som hörde
till första traiaen måste hakas fast vid den:
andra, hvilket icke gick för sig utan Snhet
I brådskan hade också ångvagnen blifvit illa
fasthakad vid de öfriga, så att när machiaen;
sattes i gång kedjorna hoppade af och E
I
vagnen afreste ensam, ech hade redan farit öf-
ver en engelsk mil med en gruflig hastighet
ipnan den åter kunde stannas. Det värsta var,
att som banan hade en lutning nedåt, kunde
ångvagnen icke transporteras baklänges, emedan
på det stället icke fanns någon plats att vända.
Slutligen blef intet annat råd för de resande,
än att i det djupa mörkret och under ett kallt
hällregn stiga ur och skjuta på vagnarna, hvilket
likväl gick tämligen lätt, till dess de upphunnit
den vagn som sprungit ifrån dem.