DAL DAPICIELLe
BLANDADE ÄMNEN.
Författaren af den cantate eller folksång, hvil-
ken den 28 sistl. Januari afsjöngs i Weners-
borg, och som sedermera varit tryckt i Weners-
borgs tidning och jemväl i Aftoxbladet, har til
svar på några anmärkningar i Wenersborgstid-
ningen insändt följande, som vi ordagrannt med-
dela, enär det utvisar samma originalitet och
koastlöshet i sättet att uttrycka sig, som sjelfvå
nyssnämnde sång:
Till Redaktionen af Det Fjortonde
Aftonbiadet.
Till vidare svar å den förfiågan som uti We-
ne:sborgs Tidning N:o 9. detta år, finnes, blif-
vit denua Redsction tillsänd, angående afsjua-
gaudet vid någon festivitE härstädes af den Can-
tate, eller Folksång, som jag låt denna Stads
Tidning N:o 4 detta år, hosfolja, och Aftonblads
Redaktionen derigenom sedan, utan min begä-
ran, infort uti sin Tidniog, och hvilket, synes
vara ganska lämpeligt gjort; Och hvarföre näm-
de Redaktion icke borde oförskämdt antastas
för en så oskyldig beredvillighet? hvilken Herr
HofCanzleren, ej en gång lärer finna klander-
värde, den nemligexa, att en vän af Konunga-
huset och Fosterlandet genom en Cantate på
Konungens Namnsdag, ger sina känslor, den
utflygt han förmår- Trohgen finner Weners-
borgs Tidnings Redaktion sig icke belåten med
sådane saker, emedaum den vägrat ett rum der-
före i Bladet. För öfrigt var den af mig för-
fattade Folksången alldeles, icke beräknad, för
att, blifva afsjungen uti Wenersborgs Stads iråk-
tigas och Storas Salonger, utan blott i de rin-
gares hyddor, och hvarvid jag; Jemte några få
vänner, den 28 sistledne Januarii, vågade i mitt
egit hus, så godt vi kunde, afsjunga samma
Cantate, utan att deriill begära, tillstånd af de
Högt- Uppsatte tjenstemännen härstädes, hvilka
således genom Tidnings Redaktionen härstädes
vill hämna sig derföre. — Ty hvad de Storas
och Mäktigas festiviteter härstädes beträffar, så
ämnar jag icke bevista deras stora Gillen, som
blot kan smickra sig sjelfva med sin sång!
— Och hvad uti denna Stads Tidning N:o 5
detta år, åberopade Stora Sammanskott till de
fattige, i ställst för de brukliga Lustbarheterne,
på Hans Majst Konungens namndag, beträffar,
torde vara ett enskillt skryt, för att derfore lof-
sjunga de Siora, hvilka i sin gloria, dock i
prceportion, alltid betalar i dylika fall, mindre,
än de ringare medbo garne? — Och hvad rela-
tioner som Afionblads-Redaktionea och jag haft,
eller kan få, till hvarandra, Det kommer We-
nersborgs Tidnings Redaktion ej det minsta vid,
ty rog hoppas jag att sanning och rätt, jemte
en, lampelig frihet, skall folja vår vandel; Utan
förklensnde tillmälen, som man troligen icke för
sky!ld:. Äfven tror jag för min del, och flere,
med mig, att den sannings Kärlek som af Af
tonblads Redaktionen uti saken i fråga, före-
bringas, minst alltid, är jemförligt bättre, än
Wenersborgs Tidnings Redakt:ons, tomma och
ensidiga yttranden? Hvarvid, framtiden vid mot-
seendet i Ty fall torde få utvickla saken ifråga,
med mera; Och hvarvid jag torde få erindra
till Wenersborgs Tidnings Redaktion följande:
bu är en Narr — förlåt jag Sad!
I hvad, i Ty — Du, gör ell tänke.?
Som ofvanstående troligtvis icke af Weners-:
borgs Tidnaings Redaktien, (såsom motpart,)
kann komma att i dess blad få ett rum, så får
jag anhålla, att Aftonbladet; Redactör ej vägrar:
mig detta biträde, helst jag, likaså väl som sist-
nämnde Redaktioa, naturligtvis, böra försvara i:
-oss sjelfve, emot angriparne.
Wenersborg den 2 Mars 1838.
P. Blomqvist.