I- ) kyrkor, museer, ruiner och framför allt ingr
- I skepp; jag har sett nog deraf på vår redd. Vi
i- skole besöka Neapel och Vesuv, om du vill.
2. ) — Derifrån fara vi till Venedig, utan tvifvel?
al — Ack ja, till Venedig! Jag bar ofta drömt
- Jom Venedig, Renaud. Jag kastar ett guldstyc-
å ke åt en gondolier ; vi stiga i den mörka godo-
len, årans slag krusar den kristallklara vatten-
spegeln, och jag speglar mig i dina ögon. Sån-
ger från gondolerna och de aromatiska ångorna
st från tusende plantor skola invagga oss i en ljuf
r slummer. O, hvad vi skole blifva lyckliga!
— Lika som nu, min Angela!
— Derpå, monsieur, skail ni föra mig till
— Alldeles, sedan fara vi till våra stater!
— Föåter, serenader, promenader på vattnet,
a partier, baler, konserter i öfverflöd! Vi reqvire-
-Ira för denna dag hundrade kockar och hundra-
Jaf dem. Detta skall bh förvånande!
— Det skall bli som du vill hafva det, min
— Vi skola depensera ett folk om dagen.
— Till och med två, om du så önskar?
Lampan spred endast ett matt sken, och då
den sköna flickan tvenne timmar derefter knä-
I böjde, för att bedja, vis:te Gud redan, hvarför
hon blandade så många tårar, så mycken värma
i sin bön.
— A demain! min Angela, sade Renaud.
Gå till hvila i denna kammaren ; den är endast
genom en gardin skiljd från min. Hädanefter
är denna gardin samt en hemlighet, den jag än-
nu icke kan upptäcka för dig, den enda barrit-
ren oss emellan.
— En hemlighet? — Förtro dig till din vän!
— Icke i afton; det är en förfärlighet, och
min panna är i afton för mycket klar, att jag
skulle vilja förmörka den med några fåror. Lem-
na mig qvar i den himmel, du öppnat för mig;
störta mig icke alltför snart derur.
— Otacksamme! Men jag vill lyda dig.
— Kom icke in förr, än jag ropar dig! Glöm-
mer du ditt löfte, så sätter du begges vår fram-
tid på spel. Och du skulle väl icke vilja det?
Och nu, sof väl, prins af Modena; sof en
lugn sömn, om kärleken icke håller edra ögon
öppna och milar på edert snöhvita muss-
linsörgott de gudomliga bilderna af den älska-
de. Sof, ädle grefve, en hel stad vakar för e-
der; den ene välsignar eder, den andre fruk-
tar eder; edra tankar sysselsätta männernas och
qvinnornas inbillning; edra besegrade fiender
äro de ende, som icke blanda sina röster i den
na konsert. Guvernören, som trotsat eder, dar-
rar i sitt tema hotell; ni bar förmörkat hans
fåter, ni bar dragit ifrån honom hans uppvakt-
ning. Detta silfversmidda koppel drifver i dag
i edra spår. Ni är lycklig och mäktig; ni prå-
lar med franska chevaleriets insignier på ert
bröst; skönheterna skicka eder sina mest tju-
sande blickar; sof då! Och hvad d nna förfär-
liga hemlighet beträffar, så vakar Rhodez vid
eder dörr med handen på sin dolk. Sof, eder
hemlighet är i godt förvar !
(Fortsättning följer.)
— xJ
CA EO V TT ee 6 I avg I mma anda Innan.