Indragningsmakten i forntiden.
Att indragningsmakten äfven fordom utsträck-
-jte Sin. jermhatid öfver Svithiod, wsar följand
, I händelse:
- År Å542 skref inäster Lars Petri fyra diale-
alger: 1.o Om latinska mässan, hennes formsam
, I manhämtelse, det är ceremonisr, hvaruti Gud
ords kraft hestår, och huru det icke skall bru:
kas till lefferie och hvad det lefferie är. 2:c
1 Om den orätt, som Christi församling och Sven-
Iskom skedt, att genom den latinska mässan blej
dom fråniagit rätta förståndet om Sacramenpte!
Joch den sauna Religion, hvilken vi nu i vå
hid genom Guds nåd på vårt eget tuvgomål haf-
vom. 3:o Om den orätt, som lekfolk veder-
I fors, att dem ifräåntägen blef den eva delen a!
I Secramentet. 4:o Om mässeoffer och dess ve-
I derstyggeliga afguderi,. om andre Christi förso-
ningsoffer, om alla Christtrognas tacksägelseof-
I fer, eller goda gärningar och deras belöning,
om Svenska mässornes försvar och förklaring
med annan träffelig lärdow.— Dess? fyra dia-
iogi blefvo dock ej förr än eter möster Jarsses
död till trycket befordrade igenem exkebiskopen
Abrabamus Andree, då han under kozung Johan
den lII:s tid var kyrkoherde på Ålsud. Den-
na bok behagade ingalunda de påfviske. De
uppäggade konungen, som jemväl ville i lan-
det införa liturgien, och i följd deraf blefvo de
strängligeti förbjudme, hvilket visas ikongl. bref-
vet den 18 Mej 1580 twH biskop Mårten, så
lydande:
nfohan, med Guds Nåde Sveriges, Göthes och
Wändes Konung p.. p- Wår synverliga gunst
och Nådiga vilja tillförande. Eder kommer väl
i håg Biskop Mårten, så hafve vi ock sedt Dpå-
gre skrifter som M. Abraham, kyrkoherde uti
Sahleviks Sockn på Aland, af falskhe:. otrohet
och vanart hafver utspridt öfver hela Riket, e-
mot samme Mässebok; dock med fåkunnig ar-
gument och litet besked, therigenom en part af
menige Prästerskap, som intet bättre veta, haf-
va låtit sig förföra och beveka till att band-
la emot Sigill och blifva menedare; och skolen
J detta vetta, att så månge som honom och
hans vråmgvisa uttydniog och mening äro till
sinnes att lyda och efterfölje, efier han intet
hafver någen rätt gruevd eller skäl af den Heli-
ga skrift, utan är af hans Egen upptäckte van-
art och sophisterie dicktat, the samme skole
njutä förenämnde Mäster Abrahams thet till go-
do, att the skole mista både iheras Prästgård
och underhåld, och efter thet vi och intet be-
hag hafve till sådanse böcker som the utspridt
hafva, therföre är härmed vår allvarliga vilja och
befslluiog, alt J skolen både the Böcker som
mäster Lars med silt partie som ock mäster A-
braham med sitt anhang, hafva låvt utgå hvad
namn the hafva kuvna utspana och samman-
samka och sedan till vårt Cantzelie förskicka
och skolen J tillsägau Prästerne såsom ock Djeck-
narne att the sådanne Böcker på hvad turgo-
mål the kunna vara skrifaoe äro förtänkte ifrån
sig lefverera såsom att the härefter hvarken the;
samme Böcker eller ock någre andre, ehvad!
slags böcker thet vara kan utsprida eller på nytt
låta utgå, med mindre thet sker med vår vilja
och samtycke så framt att ther någon finnes
them underdöll och blifver thermed beslagen
icke skall blifva straffet såsom en förrådaren
etc. etc. I
Tiden har visat hvad nytta denna indragning
medfört. Den står som en skamflick i Sveri-:
ges annaler. Efterverlden skall visa huru nu-
idens indragninger komma att bedömas.