rättvist och oförskämdt att påbörda Prosten
Gagner, att hans motif till deras utgifvande va-
rit girighet. Prosten Gagner har för deras
spridande icke begagnat andra än öfliga medel,
dem våra lagar tillåta. Att han di ekte vändt
sig till: Svenska presterskapet och låtit afsätt-
ningen helt och hållet bero på embetsbröders
omdöme och välvilja, derigenom, att han lem-
nat hvar och en tillfälle att, jemte anr älan, se
och läsa sjelfva boken, innan någon subshrip-
tion företogs, kan ej med skäl taalas, utan lån-
der förf. snarare till förtjenst. Insändaren tror
icke, att han trugat sina skrifter på aågon. Till
de embetsbröder, som förut behagat skrifligen
y!tra sig fördelaktigt om dem, har han på begä:an
söndt ex. till försäljnivg. Rec. bihöfver der-
före icke besvära sig med att angripa stiftsty
relserna för deras hitintills försporda uraktlåten
het, att hindra dessa kristliga skrifters spridan-
de. Suftsstyrelserna känna bättre sina pligter,
än att tillåta sig något, som strider emot deras
rättighet och emot rikets lagar.
Rec säger sig af sitt samvete vara påkallad
att emot ifrågavarande skrifter göra de anmärk-
ningar, han gjort. Hvilket samvete! Men mån-
ne bevekelseg:underna varit så rena??? Hade
då icke detta samvete bordt erinra Rec. att ej
smäda, då han vill företaga sig att granska,
samt att vara billig och iättvis i sina omdömen?
Dev, som redligt nitälskar for Kristi rikes till-
växt på jorden, han glömmer icke dessa grund
satser.
Rec. påstår vidare, att ingen annan än den
falskt bildade kan finna behag uti författsrens
behand iog af de heligaste ämnen. Hvilken
dom öfver mer än femhundrade prester uti
Svea land! Prosten Gagner bar icke sjelf velat
bemöta alla dessa arga anfall; men uppmanad
af flere af sina vänner och bland andra af
förfsttaren af detta gensvar), har han meddelat
den sednare följande vidimerade utdrag af sextio
serskilda embetsbröders bref till honom, hvilken
utgör den koitaste och bästa vederläggningen:
Vittnesbörd gifna af sextio församlingens lä-
rare m. m.
1. Det är för närvarande nog att jag fått dem
inom lförsam!ingen och smickrar mig med det hopp
att deras läsning skall medföra välsignade frukter
2. Den (boken) skall blifva mig ett kärt minne
för dess vigtiga innehåll, då jag med snart upphunna
40 embets- och 65 lefnads-år röner ännu lifl. dess
himmelska kraft att upplysa, helga, glädja och leda
oss på lifvets och sanningens väg.
3. Författaren, som under sin korrta varelse i
vårt Stift, genom sina vackra skrifter gjort sig för-
tjej af synnerlig hogkomst, tacksamhet och vörd-
nad.
4. (Författarens) populära, hjertliga stil läses ej
utan rörelse
5 -Jag kan ej underlåta att nämna mitt hjertas
enskildta glada förhoppning, att Herr Kongl. Hofpre-
dikenten har; genom utgifvandet af NattvardsBoken;
gjort en -välsign:d germing för Jesu Rikes tillväxt.
Arbetet är till läsning här högst begärligt, och skall
med Guds nåd verka med anclig kraft och upplys-
ring på många, så väl unga som gamla syndare. Njut
i det egna medvetandet Guds ljufliga frid! — den
skönaste lön för mödan .
6. Tit. (författarens) minne skall också hos mig alltid
förvaras i mitt hjertas innersta, minnet af en så akt-
ningsvärd öch möriterad man inomrvåra Evangeliska
kyrk:s samfund. Jag tycker mig blitva hänförd till
äldre tider af en Arndt, es Scriver, Bälter m. fl.,
:och i nyare, en Peterson, Norberg c Alla dessa
äro mina tavoriter, som fått Andens gåfvor till gagns,
jsoch dem, jag mest läser och tro ej att jag smick-
rar a jag sätter min goda EmbetsB. ibland dessas
antal 7
7. Jag tager mig här tillåtelsen, att ej mindre
för egen del än alla deras, som mina rättsinnige med-
arbetare äro i Ordet, betyga min oskrymtade tack-.
s-mhet för det fortsätta sköna bevis at nitälskan för :.
uts ;ridandet af Guds heliga Ords sanningar till unga I!
oerfarne Christne inom fäderneslandet, som Hr Kgl 1
Hofpr. och Prosten, genom detta senaste Arbete, gu id
vit så väl äldre som yngre embetsbröder, lh
8. Då detta nyttiga Arbete hinner blifva allmän-
nare kändt, får det säkert en strykande a:gång i bok- i
lådorna. IE
9. Din (författarens) bok är af. folket omtyckt,
och läses med begärlighet.
10. Jag har i min tanke för den goda sken skull j
blott tjent mina sockneboer, som jag är övertygad
P FR ET stRrocta Unn I
1
Å
-