ka förmå att öppna på penningskrinet, oeh om de läsa igen-det för en begärd utgift, bör hor passa på att fylla den uppkomna bristen i hennes beräkningar, när de upplåta det för en annan. Det faller således Statstidningen icke in att tänka, det Ständ:rne kuona följa någon plan, någon förnuftsenlig åsigt vid statsamslagens uppgörande, utan att de ej vägra några sådana, anuat än af antingen oginhet, kapris eller armod. Kan regeriogen på något sätt kringgå denna oginhet, så står det henne fritt, ty Ständerna göra aldrig afseende på hvartill statsanslagen användas, utan blott att den beräknade totalsumman icke öfverskrides. Ständerna skola således icke hafva ett ord att säga eller anmärka vid en sådan fördelning som den, att då underlojtnanten, hvilken måste hålla sig en allde1 s lika uniform med chefen, och i vissa fal! af det rådande modet är ålagd en lika utgift som denne, anses kunna vara belåten med 250 Rdr, men chefen icke skall kunna lefva af 2000 och förste majoren af 1100, en summa för hvilken de likväl obestridligen kunna nödtorftigt berga sig, hvilket underlöjtranten ej kan för 250 Rdr). Om således regeringen en gång skulle begära ännu ett förhöjdt anslag för de värfvade regementermas officerskorps, eller en fördubbling af officerarnes antal, men Ständerna afslogo det, emedan de tyckte, att detta antal snarare borde minskas än ökas, så skulle regeringea likväl handla alldeles enligt med deras åsigt, om hon förstod skaffa sig medel härtill genom t. ex. indragniog i hälften af manskapets styrka. Standerva hade ju då icke bsehöft gifva ut några penningar för det nya anslaget, hvad betydde det, om rikets försvarsstyrka blifvit minskad till hälften, eller om örlogsflottans material förmultnade, genom underlåten vård, reparation och nybyggnad, och medlen dertill användes till högre löner åt amiraler och kommendör-kaptener, som Ständerna vägrat? Det är ju blott fråga om att siffran i den ordinarie budgeten icke öfverskrides. Man torde imedlertid behaga finna, att så länge Ständerna icke äro blott penningevoterande maschiner, utan folkets ombud, den lagstiftande korpsen, den makt, utom hvilken ingen förändring i lagar och statsorganism bör kunna företagas, så länge man med ett ord, både i teorien och efter beskrifven grundlag måste erkänna dem för tänkande varelser, för folkets ombud, som äga rättigheten, icke blott att bevilja i klump: hvad de möjligen tro sig komma ut med, utan äfven att bestämma ti!l hvad de bevilja, att icke allenast få kunskap om medJ:n, som af dem begåras, utan äfven om ändamålet, så är den ofvannämnde läran grundfalsk. Regeringsformen säger i 62 Y.: Sedan Statsverkets behof blifvit af Statsutskottet uppgifna och af Riksens Ständer pröfvade, ankommer det på Riksens tänder, att en deremot svarande bevillning sig åtaga samt att tillika fastställa, huru serskilda summor deraf skola till serskilda ändamål användas, och dessa summor under bestämda hufvudtitlar uti Riksstaten anslå En utgiftspost, som Ständerna förkastat, bör således icke under någon förevändning af regeringen påläggas staten, derföre att den hvilade på en priucip, som representationen icke godkände, att den var ett lagförslag, som hon ej antog — det förstås att vi hår icke-tala om de serskilda fall, då Ständerna medgifvit regeringen rättigheten att bestrida utgiften, i fall tillgång på besparizgarna kunde uppletas, ty då hafva de icke ogillat, grundsatsen, men endast saknat utvägar till serskilda anslag derför. Detta är så grundadt i det konstitutionella , systemets natur, att man måste hafva en ser-; deles brist på insigt, eller på god vilja, attlj; kunna misstaga sig derom. Det är dessa no-Jt pinionern, om hvilka Statstidningen talar, som , gerna se en spänning emellan statsmakternan, och bäst bevisa det, när de söka missleda dem ll, S r S l g båda om hvad förnuft ech grundlagar bjuda. ) Det har i det föregående alldeles icke blifvit vidrördt, att ett befäl, som saknar någon stå ende trupp, ganska väl skulle kunna helt och hållet umbära en öfverste, och chefskapet,l, åtminstone mellan mötestiderna, bestridas af!; on hatalianeehof OWverstehoctällningen vid)