afskade fidernmesland. Iogenting verkade på Sla-
de, utan haa fortfor med sitt tal emwwot slafve
niriet. Hr Dawson från Georgien bad honom
- jatt, såsom maa och vän af sitt fädernesland,
- llåta saken falla. Allt var förgäfves. Hr Slade
y I var lugn och kall, gaf icke efter, utan fortfor i
- sina anmärkniovgar, hvarigenom elden allt mer
- loch mer tändes i sinnena. Hr Wise från Vir-
- I ginien trädde nu äfven emellan; han talade med
- lugn och besinning, men kunde icke dölja den
i strid, som föregick i hans inre. Äfren hen ta-
lade förgäfves — Hr Slade stod fast vid sin fö-
resats och fortfor med sitt anförande. Han ha-
de — sade han — en pligt att uppfylla emot
Gud, sitt fådernesland och sina konstituenter,
iloch så länge ännu hf och anda funnos qvar i
J honom, skuile han icke vackla. Slu:ligen upp:
2 Isteg Hr Wise å nyo, lugn och fast i sin yttre
Iställning, men hans oroliga och genomträngande
löga och bleka kinder tydde på hans inre hetta.
I Då representanten från Vermont — sade han
-— icke ville frångå sina åsigter, och Huseticke
hade något medel atttvinga honom dertill, så fö
reslog han (Wise) att representanterne från Virginien
I skulle lemna kongressen. , Bifallet! Bifallet!, skallade
Idet från 50 röster, och representanterne frän
Virginien lemnade salen; de från Georgien och
Jandra stater följde deras exempel, och Hr Camp-
fbell från Södra Carolioa uppsteg och uppmana-
de samtlige representantern2 från de södra ste-
terna, att samla sig i det rum, der komitdn för
petitionerna höll sina sammankomster, för att
Itaga sådane steg, som omständigheterne kunde
erfordra, och öfverlägga om huruvida det vore
lämpligt att upplösa unionen eller ej. — På
detta sätt var d. 20 Dec. allt i Washington i
förvirriog, jäsning och oro. Följande natten
I voro de södra staternas representanter församla
de ända till kl. 12, ech efter flera timmars öf-
verläggning kom man öfverens om att endast
återförena sig med resten af representanterna i
kongressen, på vissa vilkor, hvilka Hr Patton från
Virginien följande förmiddagen framställde. Des
Isa voro, att nalla petitiomer och reselutioner, i
hvilka anhålles om afsksffande af slafveriet i di-
striktet Columbia, och alla böneskrifter eller re-
Isolutioner i afseende på slafveriet i andra stater
inom unienen, skulle läggas på Husets bord,
utan att läsas, utan att tryckas, ulan alt
tagas ti. öfvervägande och utan d:iskussion.n
Efter någon överläggning antogos dessa resolu-
tioner, med 133 röster emot 60. På detta sätt
blef Södera för denna gången blidkad, ehuru
det skedde på bekostnad af den för ett fritt
folk så dyrbara petitionsrätten.
Mexico.
Enligt underrättelser från NewYork af den 1
Jan , hade den mot Texas bestämda arm ändt-
ligen satt sig i rörelse i slutet af Nov. förlidet
år. Texanerne påstodos vara illa organiserade
så att det såg betänkligt ut, huruvida de skulle
kunna motstå siva fiender.
Brasilien.
Underrättelserne härifrån gå till slutet af No-
vember. En Brasiliansk fregatt låg utanför Ba-
hia och sköt alltjamnt på staden, från hvilken
en mängd innevånare flyktat. Antalet af väp-
nadt folk i staden utgjorde blott omkring 300
man. Loyalisterne voro åtminstone sex gån-
ger så starka som besättningen , och kade be-j
stämt d. 8 December t:ll anfall på staden. Hit
tills hade det häftiga regnet hindrat alla opera-
tioner på landsidan. Polisgardet i staden , 350
iman starkt och väl beväpnadt, hade desertera:
ifrån insurgenterna och öfvergått tll den från Rio
I Janeiro ankomne af regeringen utnämnde presi
Identen. Det betviflades icke, att ju Bahia snat
skulle falla i toyalisternes händer.
Afrika.
Enligt till England ankomna officiella under-
j rättelser från Guldkusten, hade i Holländska
farornden Elmina, icke långt ifrån Cap Coast,
iosurrektion utbrustit. Guvernören hade
med 3000 man gjort ett utfall, men fiti sin!
tupp dels dödad dels tillfångstagen. Denna
händelse hade naturligtvis på det högsta upp
I . . - . . D
I skrämt köpmännen i de angränsaade kolonierna.
H. M. Drottniogen samt DD. KK. HH. Kron-