hade ansett del tor en ptugt psac eIinmot oh je
och den sak han försvarade, att uttala sina å-
sigter i denna fråga, och han slöt med förkla-
raode af sin djupa bedröfvelse öfvar de åtgär-
der, dem ädle iorden föreslagit Huset.
(Forts. följer.) ;
YTTERLIGARE DETALJER FRÅN CANADA.
Det är gifvet, att upprättandet af insurrektio-
nebs centralpunkt på Navy-Island och general
van Renseiaers ställande i speten för trupparna
derstädes, skullz väcka stor sensation hos loya-
listerna på Canada sidan. Genast d. 17 Dec
utsände de en rekognoseerings-båt från Chip-
pewa, att ro ruadt omkring ön. Den anropa-
des och bealldes lägga till; msn då befallnin-
gen icke åtlyddes, skickades ett sexpunds bud
efter båten. Denna oförmodade salut kom rod-
dsrae att släppa årorna; och båten flöt ned åt
strömmen. Het är toligt, att den skulle hafva
drifvit ned till forsarna och störtats utför fal-
let, om icke kapten Teuch hotat roddarne med
sitt gevär och sålunda åter väckt dem ur dva-
lan. Båten hann ändtligen stranden. Af ur-
aktlåtenheten att lyda anropet kunde slutas, att
loyalisterne icke trodde, det patrioterne på ön
hade några försvarsmdel. Af alla underrättelser
synes, huru förbluffade vederbörande på Cana-
da-sidan blifvit öfver depotens inrättning på
Navy-Island, och huu: ifrigt de begynt occu-
pera alla orter, de kunnat komma at. D. 14
Dec. besattes staden Laudau af 700 loyalister
under gen. Langwerthy. Samma deg skickades
en afdelning till St. Thomas, för att arrestera
en : tidningsutgifvare och alla, emot hvilka nå-
gom misstanka kunde finnas. Å sin sida rörde
sig patrioterne i flera riktningar. Vid samma
tid, som det nyss berättade tilldrog sig, skall
en afdelving af patriot-armöen hafva befunnit
sig i Oakland, dit öfverste MNab med 300 man
äfven skyndade från Oxford, hvarpå en skär-
mytsling :sades hafva egt rum i Oakland, då
patrioterne blifvit tillbakadrifne, dock med rin-
ga förlust. Vid sitt återtåg skulle de imedler-
tid hafva fått förstärkning af några hundrade In-
dianer ; och sedan troddss de ämnra anfalla 1o-
yalisterna. - Desse Indianer skulle först hafva
hållit med loyalisterne, cch MNab lofvade dem
ett visst pris för hvarje skalp (hufvudsvål); men
då löftet återkallades, hade Indiacerne bifvit
grälige och förenat sig mejl patrioterna.
Ått utur de många och ofta stridande be-
rättelserna utleta sakernas verkliga ställning,
är omöjligt. Af alla omständigheter kan i-
medlertid slutas, att MNabs rapport af
den 15 December icke torde vara så full-
komligt pålitlig, deri han uppger, att han för-
stört rebellerna och blott sökte att fånga de få
återstående anförarne; att de upproriske hoptals
underkasta sig och öfverlemuoa sina vapen, och
att han snart vore färdig med en betydande
arm, förökad af åtminstone 2000 man entösia-
stisk milis, att förstöra äfven de band, som vi-
sa sig på gränserna. Förmodligen menas Navy-
Islands-etablissementet, som dock, enligt änru
sednare underrättelser (af d. 29 Dec.), alltjemnt
ökade sig. I Chippewa såg det icke alltför
lofvande ut. Sir Fr. Head hade väl lefvat, att
rebellerne skulle drifvas från Navy-Isand, om
det än skälle kosta honom och halfva provin-
sens befoikning lifvet; men hans trupper skola
icke vara så synterligen pålitliga; 300 nsdlade
vapen vid ofvannämnde hotelse. Han klandras
mycket, äfven af loyalisterna, för sitt skryt, sin
hetta och sin falska beräkning af både sin egen
och fiendens styrka. Han skall icke hafva hos
sig i Chippewa mer än några hundrade man
milis, och dessa ändock icke serdeles pålitliga.
Meningen skall hafva varit alt beskjuta Navy-
Island med bomber; men deråt sägas patrioter-
ne skratta, då öm är tätt skosbeväxt. Sir Fran-
cis försökte att med handgevärseld oroa patrio-
ternes utposter på öm, men utan framgång, då
afståndet är en half engelsk mil.
Å andra sidan visar sig ger. v. Renselaer full
af mod och hopp. Att hans styrka dagligen
ökades, tyckes säkert. Han ämnade väl gå e-
mot loyalisterna, men dock alltid bibehålla och
försvara Nary-Island, såsom hufvud-depot för
sin armd. Han synes vara en ihärdig och klok
man, som lofvar att svart sätta sin trupp på en
aktningsbjudande fot.
Naturligtvis framställas händelserne oika från