(Insändt.)
Lagstiftning och lagskipning olika uti
ett och samma ämne.
År 1813 afdömdes hos Kongl. Maj:t uti dess
Högsta Domstol en konkurstvist efter em i Lund
afliden rådman, och förklarades, att på grund
af lag exkan och arfvingarne vore ovilkorligen
berättigade att å löningsjorden njuta fardag. Up-
på gjord förfrågan af en landshöfding, forklara-
de K. Msj:t med omgående pest och utan nå-
gons hörande, genom dess kammar-expedition,
d. 28 Febr. 1815, att ilikhet med Avad förut
stadgudt blifvit, magistrateos ledamöter och be-
tjente, som innehafva löningsjord, vore berätti-
gade att derå laga fardag åtojuta. Efter hvad
Statstidningen för 1837, N:o 292, upplyser,
har K. Maj:t, då Rikets Ständer gjort hemstäl-
lan i samma ämne, icke funmt lämpligt att i
allmänhet meddela enahanda föreskrift. Om
icke statsrådets protokoll vore en sluten bok,
som blott vid en riksdag för de dertill invigde
öppnas, skulle det vara interessant att erfara,
om möjligtvis en eller annan af dem, som voro
konungens rådgifvare år 1815 och äro det än
pu, den ena eller andra gången af- eller til-
styrkt de olhka besluten.
mu —A LL mkpmoaus— —— ——t— —O — —