att s2, att den ,faderlighetv, som egentligen skulle hänga tillsamman med den uråldriga legitimiteten, ingalunda lider något afbräck genom yngre grenars inympning på den gamla furstestammen, och att det revolutionära påfundet af ansvariga verktyg bredvid furstarnas sida, eller, som det kallas, ;monarki med republikanska institutioner,, lika nitiskt afskys at den ene, som af den andre. Mensklighetens väl synes således icke hafva någonting att frukta af de nya inympningarna. Vi få numera här i landsorterna tåla att höra åtkilligt otyg uti samhälls!äran. Vederbörande äro lyckliga nog att icke veta, det sådana kätterier blifva dagligen allt allmännare; och huru skulle de få veta det? Hvad tidningarne säga är, som mana vet, bara den ondes ingifvelser, lögn, hädelse oeh all sköns s!emhet; och när några deputationer komma, så hafva de icke dylikt otyg att tala om, utan undersåtliga, blandade känslor och verkliga intressen, t. ex. tack jernshandel m. m. Jag hoppas således, att dessa falska laror icke komma att störa vederbörandes lugn, annat än möjligen så mycket som behöfves för en tidnings indragning eller något annat dylikt litet hushållsbestyr; ty det förhåller sig lyckligtvis dessutom så i vårt, li-kasom i andra kära fädernesland, att tusende må vara öfvertygade om nödvändigheten af en sak, men dsu blifver ändock icke verkställd; ! det enda, som möjligen kan ett tu tre gå för, sig, är något förfluget infall, hvarpå nästan ingen tänkt, och hvaråt alla till den grad äro förvå-! nade, att man har deras ja, innan de hunnit göra sig reda för hvad det är. För verkstäl-! lighet af hvad gemom lång erfarenhet blifvit be-! visadt vara nyttigt, kan man deremet vara full-; kemligt trygg; och du kan icke undra på min optimism, då jag med fullkomlig visshet vet,! i att vi ingenting hafva att frukta från det hållet. Hvad du talar em dynostisk poltik,, förstår: jag visserligen; men jsg tror, att du fört frågan på oriktig punkt, då du eus ett ögonblick up-:; pehållit dig vid den dynastiska politik, som skulls bestå deruti, att staters förhållanden till hvarandra berodde af deras regenters slägtskap. Någonting sådant har knappast någomsin ägt rum, och kommer förmodligen aldrig att göra det.: Men jag och mina grannar hafva fattat detta: erds betydelse så, att hvarje särskild stats politik bör rättas efter den regerande dynastiens intressen. Om t. ex. statens, patienens fördelar förde åt böger, så bör detta ingalunda hafva det inflytande, att politiken äfven vänder sig : åt höger; men om dynastien finner sin trygghet åt venster, så bör politiken ovilkorligen luta åt det hållet. Att dynastien är trygg och dess intresssen vårdas, åtminstone till en tid, är huf-; vudfrågan, såsom tydligare synes af de flesta krig i Europa; bland hundrade har kmappast: ett blifvit begyndt af annan anledning eller för annat ändamål, än att afsätta eller uppsätta en; regent och en dynasti för en annan. Men så snart detta ändamål är vunnet, upphörer också mellan slägtingar all annan politisk förbindelse än den, som eger rum mellan alla krönta hufvud, nemligen att bistå hvarandra mot revolutionen, d. v. s. den omtalta gudlösa manien ! att vilja kontrollera och utkräfva ansvar af styrelserna. — Jag förbehålier mig så mycket att i ext särskilt bref få rässonnerat med dig om faderligheten, om prerogativet (på Svenska: rättigheten att allena styra riket) och om am-j svarigheten. För dig, kusin, kan jag bekän-! na, att jag hjortligen skrattat åt våra historiskes i snedförsök ötver dessa ämnen. Nu vill jag blow! ännu tillägga några betraktelser om den dynastiska politiken. Den rätta dynastiska politiken består således. uti att söka de magters vänskap, af hvilka man fruktar eller hoppas något i afseende på sia familjs bibehållsnde på throamen, utan afseende -m2? head of rteornaee rean al tive Iintreccaen boäfva