att s2, att den ,faderlighetv, som egentligen
skulle hänga tillsamman med den uråldriga le-
gitimiteten, ingalunda lider något afbräck genom
yngre grenars inympning på den gamla furste-
stammen, och att det revolutionära påfundet af
ansvariga verktyg bredvid furstarnas sida, el-
ler, som det kallas, ;monarki med republikan-
ska institutioner,, lika nitiskt afskys at den ene,
som af den andre. Mensklighetens väl synes
således icke hafva någonting att frukta af de
nya inympningarna.
Vi få numera här i landsorterna tåla att höra
åtkilligt otyg uti samhälls!äran. Vederbörande
äro lyckliga nog att icke veta, det sådana kät-
terier blifva dagligen allt allmännare; och huru
skulle de få veta det? Hvad tidningarne säga
är, som mana vet, bara den ondes ingifvelser,
lögn, hädelse oeh all sköns s!emhet; och när
några deputationer komma, så hafva de icke
dylikt otyg att tala om, utan undersåtliga, blan-
dade känslor och verkliga intressen, t. ex. tack -
jernshandel m. m. Jag hoppas således, att
dessa falska laror icke komma att störa veder-
börandes lugn, annat än möjligen så mycket
som behöfves för en tidnings indragning eller
något annat dylikt litet hushållsbestyr; ty det
förhåller sig lyckligtvis dessutom så i vårt, li--
kasom i andra kära fädernesland, att tusende
må vara öfvertygade om nödvändigheten af en
sak, men dsu blifver ändock icke verkställd; !
det enda, som möjligen kan ett tu tre gå för,
sig, är något förfluget infall, hvarpå nästan ingen
tänkt, och hvaråt alla till den grad äro förvå-!
nade, att man har deras ja, innan de hunnit
göra sig reda för hvad det är. För verkstäl-!
lighet af hvad gemom lång erfarenhet blifvit be-!
visadt vara nyttigt, kan man deremet vara full-;
kemligt trygg; och du kan icke undra på min
optimism, då jag med fullkomlig visshet vet,!
i
att vi ingenting hafva att frukta från det hållet.
Hvad du talar em dynostisk poltik,, förstår:
jag visserligen; men jsg tror, att du fört frågan
på oriktig punkt, då du eus ett ögonblick up-:;
pehållit dig vid den dynastiska politik, som
skulls bestå deruti, att staters förhållanden till
hvarandra berodde af deras regenters slägtskap.
Någonting sådant har knappast någomsin ägt rum,
och kommer förmodligen aldrig att göra det.:
Men jag och mina grannar hafva fattat detta:
erds betydelse så, att hvarje särskild stats po-
litik bör rättas efter den regerande dynastiens
intressen. Om t. ex. statens, patienens förde-
lar förde åt böger, så bör detta ingalunda haf-
va det inflytande, att politiken äfven vänder sig :
åt höger; men om dynastien finner sin trygghet
åt venster, så bör politiken ovilkorligen luta åt
det hållet. Att dynastien är trygg och dess
intresssen vårdas, åtminstone till en tid, är huf-;
vudfrågan, såsom tydligare synes af de flesta
krig i Europa; bland hundrade har kmappast:
ett blifvit begyndt af annan anledning eller för
annat ändamål, än att afsätta eller uppsätta en;
regent och en dynasti för en annan. Men så
snart detta ändamål är vunnet, upphörer också
mellan slägtingar all annan politisk förbindelse
än den, som eger rum mellan alla krönta huf-
vud, nemligen att bistå hvarandra mot revolu-
tionen, d. v. s. den omtalta gudlösa - manien !
att vilja kontrollera och utkräfva ansvar af sty-
relserna. — Jag förbehålier mig så mycket att
i ext särskilt bref få rässonnerat med dig om
faderligheten, om prerogativet (på Svenska:
rättigheten att allena styra riket) och om am-j
svarigheten. För dig, kusin, kan jag bekän-!
na, att jag hjortligen skrattat åt våra historiskes i
snedförsök ötver dessa ämnen. Nu vill jag blow!
ännu tillägga några betraktelser om den dyna-
stiska politiken.
Den rätta dynastiska politiken består således.
uti att söka de magters vänskap, af hvilka man
fruktar eller hoppas något i afseende på sia fa-
miljs bibehållsnde på throamen, utan afseende
-m2? head of rteornaee rean al tive Iintreccaen boäfva