agskipande -magt, utan system för hela desslyv
nväldiga ekonomiska lagstiftning! — Således denl!f
na författningen tillfälligt gyttrad på den an-s
Ira, utan allmänt syfte, lagforklaringarne gifnajg
fter aställningar och förhållanden,, och förslag tb
ill allmän civil- och kriminal- eller grundlagarlrn
illfälligt framkastade, uten afseende på hvarjt
nan befinner sig, hvar man kommer ifrån, ochlä
vart man går eller bör gå! Och i lagskip-f
ingen sen — ty utan tvifvel medger författa- 5
en, att äfven lagskipningen kan hafva sitt sy- k
stem, och att samira författningar icke alluds
örstås och tillimpas det efierföljande seklet c
orecist på samma sätt, som i ett föregående. — Ä
dag åsigterne af 1720, i morgor de af 1780 tf
och i öfvermorgon de af 1837 o. s. v. Förjt
allt detta skulle regeringen sakna en högre le-j7
dande princip och ett ur denna utveckladt sy- 1
stem! Denna gången blir det säkert :egeringen,!
som icke skrifver under, ) C
Meo hon må skrifva eller icke skrifva, så är!
väl ingenting solklarare, än att en regering, som:
märk väl at det är författaren vi citera) icke
ager styrelsesystem, styrelsegruadsatser eller ens
styrelsemaximer,, aldeles icke behöfver en tid-1
ning, som försvarar den: och härmed har ock- 1
så författarens 2:dra hufvudstycke till komplett!
evidens utvecklat den sanningen, att ingen mi- :
nisteriell tidning öchöfs i Sverige. l
Endast för enskilda fall, säger författaren, må
regeringen anföra försvar eller lemna upplysniag,
och detta kan Statstidningen åtaga sig, på sam-
ma gång som hon, efter mönstret af franska ;
tidningen Journal de Debats, och i egenskap af
ett af regeringen understödt blad, kan framföra :
uttryck af varm tillgifvenhet och beröm för mo j
narkens person. För denna sednare bestäm- ;
melse tycka vi, att förf. gått öfver ån efter vat-
ten, till finnande af ett monster, likasom vi hop-
pas att förf. hädanefter som hittills tillåter Stats-;
tidningen att i långa utländska krior exponera ,
vissa styrelsesystemer af absolutistisk eller sta-:
tionär natur, hvilket åtminstone visar den goda
viljan och hurudant system inan önskade sig.
Sedan författaren till brochyren ådagalagt att!
en ministeriell tidning icke är nödvändig, och ;
den värsta faran således är öfverstånden, så ro-:
ar han sig i tredje hufvudstycket med att un- j
dersöka om den uader närvarande förhållanden j;
är möjlig. Detta är ett fasligt långt kapitel, och
på det icke läsaren må gå miste om resultatet,
vilja vi på förhand glädja med den underrät-
telsen, att den ministeriella pressen är icke blott,
möjlig, utan till och med litet nödvändig: så
tycks det åtminstone på tonen vid kapitlets:
slut, der författaren säger: Men utan ironi: må
man vara ofvertygad, att värdigt författade ail-
varsamma uppsatser till vederläggning eller för-.
svar uträtta vida mera till förminskning at op-;
positionspressens skadliga inflytande, an alla de
fagra ord, läekra middagar, eller till och med
kyssar) hvarmed dena press inbillar sig, att
man vill friköpa sig från dess anfall.
Och dessa uppsatser skola släpas till torgs
af — Statstidningen! Hvilken tvinsotbringande
förändring : Värdigt . författade . allvarsamma i
uppsatser . i . Statstidningen — hu! i utbyte:
met fagra ord, läckra middagar eller till och!
med kyssar — ack en kyss ändå . . . . innan
det officiella bladets samum börjar blåsa!
I och för sig sjelf, eller med författarns 1.eb-
lingsuttryck, såsom sådan, är dock en ministe-
riel tidning icke möjlig, och cet derföre att man
dageligen ser, hur ondt Statstidningen sliter för
dena oppositionella pressen, och — förf:s egna
ord — som troligen haft till föjd att den rädda
eller fega Statstidningen (som denna press sjelf
kallar den) numera ej vågar beratia ens en z-
dragning , förr än den redan långt förut stått
i de andra tidningarne, och äfven då framsmygd
i något oblat af andra nyheter.n Förf. synes
vilja säga oss: om detta kunnat ske på det för-
ska trädet (Statstidningen), hvad skall då ske på
det torra. Och läsaren skulle kunna tro,n, sä-
ger han, att då sådane utbrott af illvilja träffa
Stat:tidoingen, som i kristelig fromhet går så
långt, att den stillatigande, om ej bugande, dag-
) Vi vilje i parentes icke bestrida författarens
tanka, att ett system kan existera i ledningen
af våra handels- och industri-förhållanden.
Interessant vore det imedlertid att se detta
system utveckladt, och som detta, efter för-
fattarene Scot icke tillhör Statstidningen, än