agskipande -magt, utan system för hela desslyv nväldiga ekonomiska lagstiftning! — Således denl!f na författningen tillfälligt gyttrad på den an-s Ira, utan allmänt syfte, lagforklaringarne gifnajg fter aställningar och förhållanden,, och förslag tb ill allmän civiloch kriminaleller grundlagarlrn illfälligt framkastade, uten afseende på hvarjt nan befinner sig, hvar man kommer ifrån, ochlä vart man går eller bör gå! Och i lagskip-f ingen sen — ty utan tvifvel medger författa5 en, att äfven lagskipningen kan hafva sitt syk stem, och att samira författningar icke alluds örstås och tillimpas det efierföljande seklet c orecist på samma sätt, som i ett föregående. — Ä dag åsigterne af 1720, i morgor de af 1780 tf och i öfvermorgon de af 1837 o. s. v. Förjt allt detta skulle regeringen sakna en högre le-j7 dande princip och ett ur denna utveckladt sy1 stem! Denna gången blir det säkert :egeringen,! som icke skrifver under, ) C Meo hon må skrifva eller icke skrifva, så är! väl ingenting solklarare, än att en regering, som: märk väl at det är författaren vi citera) icke ager styrelsesystem, styrelsegruadsatser eller ens styrelsemaximer,, aldeles icke behöfver en tid-1 ning, som försvarar den: och härmed har ock1 så författarens 2:dra hufvudstycke till komplett! evidens utvecklat den sanningen, att ingen mi: nisteriell tidning öchöfs i Sverige. l Endast för enskilda fall, säger författaren, må regeringen anföra försvar eller lemna upplysniag, och detta kan Statstidningen åtaga sig, på samma gång som hon, efter mönstret af franska ; tidningen Journal de Debats, och i egenskap af ett af regeringen understödt blad, kan framföra : uttryck af varm tillgifvenhet och beröm för mo j narkens person. För denna sednare bestäm; melse tycka vi, att förf. gått öfver ån efter vatten, till finnande af ett monster, likasom vi hoppas att förf. hädanefter som hittills tillåter Stats-; tidningen att i långa utländska krior exponera , vissa styrelsesystemer af absolutistisk eller sta-: tionär natur, hvilket åtminstone visar den goda viljan och hurudant system inan önskade sig. Sedan författaren till brochyren ådagalagt att! en ministeriell tidning icke är nödvändig, och ; den värsta faran således är öfverstånden, så ro-: ar han sig i tredje hufvudstycket med att unj dersöka om den uader närvarande förhållanden j; är möjlig. Detta är ett fasligt långt kapitel, och på det icke läsaren må gå miste om resultatet, vilja vi på förhand glädja med den underrättelsen, att den ministeriella pressen är icke blott, möjlig, utan till och med litet nödvändig: så tycks det åtminstone på tonen vid kapitlets: slut, der författaren säger: Men utan ironi: må man vara ofvertygad, att värdigt författade ailvarsamma uppsatser till vederläggning eller för-. svar uträtta vida mera till förminskning at op-; positionspressens skadliga inflytande, an alla de fagra ord, läekra middagar, eller till och med kyssar) hvarmed dena press inbillar sig, att man vill friköpa sig från dess anfall. Och dessa uppsatser skola släpas till torgs af — Statstidningen! Hvilken tvinsotbringande förändring : Värdigt . författade . allvarsamma i uppsatser . i . Statstidningen — hu! i utbyte: met fagra ord, läckra middagar eller till och! med kyssar — ack en kyss ändå . . . . innan det officiella bladets samum börjar blåsa! I och för sig sjelf, eller med författarns 1.eblingsuttryck, såsom sådan, är dock en ministeriel tidning icke möjlig, och cet derföre att man dageligen ser, hur ondt Statstidningen sliter för dena oppositionella pressen, och — förf:s egna ord — som troligen haft till föjd att den rädda eller fega Statstidningen (som denna press sjelf kallar den) numera ej vågar beratia ens en zdragning , förr än den redan långt förut stått i de andra tidningarne, och äfven då framsmygd i något oblat af andra nyheter.n Förf. synes vilja säga oss: om detta kunnat ske på det förska trädet (Statstidningen), hvad skall då ske på det torra. Och läsaren skulle kunna tro,n, säger han, att då sådane utbrott af illvilja träffa Stat:tidoingen, som i kristelig fromhet går så långt, att den stillatigande, om ej bugande, dag) Vi vilje i parentes icke bestrida författarens tanka, att ett system kan existera i ledningen af våra handelsoch industri-förhållanden. Interessant vore det imedlertid att se detta system utveckladt, och som detta, efter författarene Scot icke tillhör Statstidningen, än