-Ining i jemförel:e med 1835: 46,828. De ,na minskning anses träfta kommissklädes-frab: I kationen med 40,758 alnar, och så!edes va Fl tillfällig, hveremot medelfina klädens tillverkni: -lökats med 11,750aln. I afseende på utllverl -ningsorterne märkas: Norrköping medan tillverl ving af 432,357 alnar, eller 24,104 mindre ueder 1835. — Betydligaste idkare voro Så derberg Arosenius för ett värde af nä 200,000 Rdr, Vougt Wetterling, J. J. Sch bert och C. Lernings för 100,000 till 180,00 Rdr hvarder2; — Stockholm 103,191 alnar kli I de och yileväfnader till ett värde af 524,39 Rdr eller något mindre än 1835; — Betydiigs Iste idkare voro Dihlström samt Obergs enka( Ikomp. med omkring 100,000 Rdr värde fö Ihvardera; Nyköping med 28,655 elnar; Halm stad 15,442 alnar, utom till boy apreterade 1,50 alnar från allmoge inköpt valmar; Alingså m-d 13 742 alnar, mest groft kläde; Wexi med 19,906 alnar; Marielund, Åtvidaberg oc Råby i Linköpings län tillsamman 16,809 alnai Edsvalla i Wermland 12,094 alnar. — Meka niska inrättuinogarne vid klädesfabrikerne utgjor de 996 stycken eller 43 mer än 1835 VWVoug Wette ling hade inrättat nyare machinerie för fina klädens tllverkning, Söderberg Aro senius infört nya dekateringsmachiner, och Wall berg i Halmstad gjort inrättning för tillverknin af kommissklade. — Ullimporten var mindr än under något år sen 1831 och uppgick blot till 762,974 skålpund af diverse qvaliteter elle 1 755,023 skålp., således nära hälften mindre är förlidet år, ett högst anmärkuingsvärdt förhål. lande då man besinnar, att blott de tillverkad ,620,000 alnar kläde, efter 2 skålp. per aln pordt medtaga öfver 1 million skålp., att 31,2945 skålp. u!l bliivit under året exporterade, och att husbehofsylletillverkningen anses ökat sig: 1833 hade likväl blifvit införde 261,602 skålp mer än 1834. — Etoffs-tillverkningen hade utgjort 40,041 alnar flaggduk och flanell, men bombasinsoch kamlotts tillverkningen var, som året förut, afstadnad; dock hade sf desse varor blifvit ioförde mindre än året förut. UU TC Of oOS5 fv Bomullsoch Linneväfnads-fabrikerne. Antal: 40; tillverkning: 953,275 alnar utom 54 803 stycken dukar och täcken; tillverknvingsvärde: 401.470; minskmog i jemförelse med 1835: 46 299 alnar och 7,237 stycken dukar. Största tillverkningen hos Lamm komp. i Stockholm, som dock minskat den med 69,022 aloar hvitt lärfi; hos Firsterberg komp. i Götheborg 196,668, samt hos Francke komp vid deras konstväfveri i Elfsborgs län 150,000 alnar. — TInförtullade: bomullsvåfnader för 688,909 Rdr eler 49,764 Rdr mera än året förut; 269,288 alvar eller 63,877 Rdrs värde; exporterad linneväfnad 171 524 alnar, om 103 218 Rdrs värde, eller 41 088 Rdr mer än föregåevde året. Import af lin 429 Lisp. utom 11,059 Lisp. straadadt lin, export: 232 Rdr eller nära dubbeli mot 1835. Mekaniska bomulls spinnerier: antal 8; illverkning 675,622 skålp gain eller 243,218 skälp. mer än föreg. året, dersf Strömma spinneri i Blekinge 220.825 skålp., samt Bergman X Bohuosted: 128,300 skålp. importerad bom all 1,177,029 skålp. eller 327,103 mer än 1835. Segeloch täl:duksfabrikerna: fabriker 8; tillverkning 380,220 alnsr mest ssg:loch tältduk, tillverkningsvärde 229,168; tillökning i jemförelse med 1835 — 135,440 alnar eller 85 453 Rdr; tillkommen Gibson et Keitlers fab ik Götheborg, der endast af segelduk blifvit tillverkade 241,916 alnar eller 122,112 alnar me ra än året förut; införsel af :egelduks väfoader 7989 alnar eller 3005 alnar mer än året förut, och af hampa 9945 skålp. eller 855 skålp. mer än föregående året. Sidenfabrikerna. Autel: 23; tillverkning: 153,463 alnar vöäfnader mest tafier, samt 112,713 st dukar, mösstyg och hufvor, tillverk ningsvärde: 539,730 Rdr Ehucu tillverknin gen minskats, ansågs likväl dess värde hafva ökat sig med 1064 Rdr Af sammet voro väfde 200och affelb 80 alnar. Irport af silke 21,719 skålp., men uppsick 1835 till 36,507; man antar dock, att denna minskning beticZ09,f AA on Ål oo oo