-Ining i jemförel:e med 1835: 46,828. De
,na minskning anses träfta kommissklädes-frab:
I kationen med 40,758 alnar, och så!edes va
Fl tillfällig, hveremot medelfina klädens tillverkni:
-lökats med 11,750aln. I afseende på utllverl
-ningsorterne märkas: Norrköping medan tillverl
ving af 432,357 alnar, eller 24,104 mindre
ueder 1835. — Betydligaste idkare voro Så
derberg Arosenius för ett värde af nä
200,000 Rdr, Vougt Wetterling, J. J. Sch
bert och C. Lernings för 100,000 till 180,00
Rdr hvarder2; — Stockholm 103,191 alnar kli
I de och yileväfnader till ett värde af 524,39
Rdr eller något mindre än 1835; — Betydiigs
Iste idkare voro Dihlström samt Obergs enka(
Ikomp. med omkring 100,000 Rdr värde fö
Ihvardera; Nyköping med 28,655 elnar; Halm
stad 15,442 alnar, utom till boy apreterade 1,50
alnar från allmoge inköpt valmar; Alingså
m-d 13 742 alnar, mest groft kläde; Wexi
med 19,906 alnar; Marielund, Åtvidaberg oc
Råby i Linköpings län tillsamman 16,809 alnai
Edsvalla i Wermland 12,094 alnar. — Meka
niska inrättuinogarne vid klädesfabrikerne utgjor
de 996 stycken eller 43 mer än 1835 VWVoug
Wette ling hade inrättat nyare machinerie
för fina klädens tllverkning, Söderberg Aro
senius infört nya dekateringsmachiner, och Wall
berg i Halmstad gjort inrättning för tillverknin
af kommissklade. — Ullimporten var mindr
än under något år sen 1831 och uppgick blot
till 762,974 skålpund af diverse qvaliteter elle
1 755,023 skålp., således nära hälften mindre är
förlidet år, ett högst anmärkuingsvärdt förhål.
lande då man besinnar, att blott de tillverkad
,620,000 alnar kläde, efter 2 skålp. per aln
pordt medtaga öfver 1 million skålp., att 31,2945
skålp. u!l bliivit under året exporterade, och
att husbehofsylletillverkningen anses ökat sig:
1833 hade likväl blifvit införde 261,602 skålp
mer än 1834. — Etoffs-tillverkningen hade ut-
gjort 40,041 alnar flaggduk och flanell, men
bombasins- och kamlotts tillverkningen var, som
året förut, afstadnad; dock hade sf desse varor
blifvit ioförde mindre än året förut.
UU TC Of oOS5 fv
Bomulls- och Linneväfnads-fabrikerne.
Antal: 40; tillverkning: 953,275 alnar utom
54 803 stycken dukar och täcken; tillverk-
nvings- värde: 401.470; minskmog i jemförel-
se med 1835: 46 299 alnar och 7,237 styc-
ken dukar. Största tillverkningen hos Lamm
komp. i Stockholm, som dock minskat den
med 69,022 aloar hvitt lärfi; hos Firsterberg
komp. i Götheborg 196,668, samt hos
Francke komp vid deras konstväfveri i Elfs-
borgs län 150,000 alnar. — TInförtullade: bom-
ullsvåfnader för 688,909 Rdr eler 49,764 Rdr
mera än året förut; 269,288 alvar eller 63,877
Rdrs värde; exporterad linneväfnad 171 524
alnar, om 103 218 Rdrs värde, eller 41 088
Rdr mer än föregåevde året. Import af lin
429 Lisp. utom 11,059 Lisp. straadadt lin,
export: 232 Rdr eller nära dubbeli mot 1835.
Mekaniska bomulls spinnerier: antal 8;
illverkning 675,622 skålp gain eller 243,218
skälp. mer än föreg. året, dersf Strömma spin-
neri i Blekinge 220.825 skålp., samt Bergman
X Bohuosted: 128,300 skålp. importerad bom
all 1,177,029 skålp. eller 327,103 mer än
1835.
Segel- och täl:duksfabrikerna: fabriker 8;
tillverkning 380,220 alnsr mest ssg:l- och tält-
duk, tillverkningsvärde 229,168; tillökning i
jemförelse med 1835 — 135,440 alnar eller
85 453 Rdr; tillkommen Gibson et Keitlers fab ik
Götheborg, der endast af segelduk blifvit till-
verkade 241,916 alnar eller 122,112 alnar me
ra än året förut; införsel af :egelduks väfoader
7989 alnar eller 3005 alnar mer än året för-
ut, och af hampa 9945 skålp. eller 855 skålp.
mer än föregående året.
Sidenfabrikerna. Autel: 23; tillverkning:
153,463 alnar vöäfnader mest tafier, samt
112,713 st dukar, mösstyg och hufvor, tillverk
ningsvärde: 539,730 Rdr Ehucu tillverknin
gen minskats, ansågs likväl dess värde hafva ökat
sig med 1064 Rdr Af sammet voro väfde
200- och affelb 80 alnar. Irport af silke
21,719 skålp., men uppsick 1835 till 36,507;
man antar dock, att denna minskning betic-
Z09,f AA on Ål oo oo