brochyr, rörande korrektionssystemet, hvilke utgjorde föreloparen till korrektionsanstalterna inrättning i deras nuvarande skick, och hvar innesråll egentligen var en sammanfattning. a en hop notiser rörande dylika mrättnigar i an dra länder, så utgick detta förslag ifrån dei vackraste filantropiska afsigt och, tilläggom det innehöll jemväl ett och annat godt, som seder mera icke kommit att tillämpas, åtminstone ick vid Långholmen. Efter grefve Löwenhjelm tic! presidenten Sylvander och efter homom stats rådet friherre Åkerhjelm öfverstyrelsen öfve korrektiousväsendet. Men huru hafva alla dess herrar lyckats i sitt uppdrag? Medan flexa huudri tusen: riksdaler nedlades för att konstruera sjelf. va lokalerna till korrektionshus, hvarest underhållet för fångarna sedan jemväl kostat enorm: suniumor, tog man först till byggnaderne i er alt för stor skala och klagade sedan att pen ningtillgången icke medgaf att indela dem helt och hållet så, som man sjelf erkände, de: hafva bordt ske för att göra dem fuilt tj.nliga till ändamålet; i stället att det varit vida battr2 att taga til! skalan litet mind:e och systematiskt utföra detaljern. Härigenom fick man väl tillfälle att lysa med några fi!antropiska fraser och stifta en ny organisation, hvariå hvarje klander 1 början ansågs mästan som et! crimen Jlese, ända tills erfarenheten, på ett bedröfligt sätt. bekräftsde anmärkningarnes riktighet: men sjelfva hufvudsaken var likväl derigenom, redan ifen början, förfelad. Hä till kommer äunu hvad som icke ensamt torde böra läggas korrektionsinrättningarnas sty:else, utan lika mycket en förvänd polislagstiftning till Jast, att vederbörande icke gjort sig reda för, hvad slags fångar der hufvudsakligen skulie emottagas. Det är sålunda som korrektionsinrättningarne, i stället att blifva en verklig förbättringsort för den falloe samhällsmedlemmen, blifvit dels ett slags bastilj för den som är nog elycklig att sakna årstjenst och icke kan stälia borgen för kronoutskylderne samt de böter sam möjligen kunna honom ådömas, och dels titeln korrektionisty, so:2 skulle betyda en på bättringsväg stadd brottsling, en person som återföres till samhillet, bhfvit i opinionen näsa nog synonymt med det af en förhärdad, oförbätterlig missdådare, som staten användt kostnad och möda att göra dertill; som i det förvaringsrum staten anvist honom, fått lära sig allt hvad han behöfver till fulländning i yrket; som der haft tillfälle att förse sig med vapen, med verktyg till sedelförfalskning samt att använda dem och utprångla de falska sedlarna; som med kall hlod sårar eller mördar menniskor, endast för att derigenom åstadkomma en föräBrdring i sin hopplösa belägenhet och kunna emoutse såsom ett fördelaktigt utbyie deremot — att komma på fästning. Vi anse ändock icke de svåraste följderna af dessa misslyckade och omogna försök vara de stora kostnader, det allmänna deraf fått vidkännas eller den moraliska förlust samhäl et lidit genom den mängd subjekter af den mnärvarande generationen, som der kommit till spillo. En ännu större ligger kanhända deri, att det: förvända sättet i utförandet sannolikt uti allmänna tänkesättet stapat en oåterksllelig motvilja för sjelfva iddecs framtida antagande så! som basis för kriminella förbättringsoch straffanstalter, samt derigenom för en lång tid försvårst en af högsta nöden påkallad retorm utaf de nuvarande brottsmilsansvaren. Vi be-! höfva härvid icke ens taga i beråkuving det möjliga inflytandet på den uppväxande generationen bland den stora massan af arbe-: lande, som nödgas lefva af sitt arbete för dasen hos andra. — Om således någonsin den er skilde menniskovännens womtanuka och npemödande i någon för det hela vigtig gren at de sociala angelägenheterna varit påkslladt, så är let visserligen åt detta håll, der våra statsmöns vishet och den offentliga makteos bestyr visat sig så oförmögna att frambringa goda frukter. Arr