2Lluvu hänt Men hd RESAS, vRnRer dt LJ VIiLUI U 2 LIUTT är försedt med åtminstone en stor tidning, som ofelbart skall berömma regeringen och dess åsigter, och ehuru mycket man både i land och stad på vissa håll sökt motarbeta oppo itionstidningarnes debit. Ea kommande riksdag skall utvisa, huruvida folket, äfven så ofullkomligt som det föreställes af de nuvarande ständerna, undertecknar reactringens hushållning med allmänna med:l och med articipationen å dessa för framtiden, med em betsmäns tillförordoande tills vidare, med sättet att vilfara ständernas önskan i afseende på ryska hanielns företräden i Sverige. En opinion är i Sverige icke tvetydig: den allmänna vördnaden för stora minnen. Ett stort folk har bemödat sig att gifva ett uttryck åt sitt deltagande i denmwa vördnad. Ofver guldkonungen, öfver denne store Gustaf, som i tvenne sekler giivit våra konungar sitt föredöme, och lånat sitt namn för att vid högtidliga tillfällen bje!pa det undersåtliga devouementets tunga ur förlägenheten, har tacksamheten förlidet år rest en minnesvård. Månne svenska folket i denna högtidlighet skulle önskat att hafva deltagit på annat sätt än genom läsningen af en händelsevie närv.rande subaltern-off:cers bref till generaladjutanten? Förhållandet till brödrafelket har äfven gifvit folket en anledning att kollationera sin egen opision med regeringens. Hvilkea ledning för denna opinion har den sistnämnda lemnat? Har svenska regeringen vidtagit några åtgärder för; att hjelpa oss ur de kollisioner, som gifva anledning åt Norrmännen att, vare sig med eller utan skäl, känna sig tvingade af de band, som förena det med Sverige, ech åt Sverige att, vare sig med eller utan skäl, avse sin karakter misskånd, och symbolerna afsin värdighet missaktade; har den, fråga vi, sökt stärka de båda folkens aktning för hvarandra, och visa dennas! ob:roeade af de tvistigheter, som berodde på de respektive regeringarnes åtgirder? Regeringen3 officiella blad hade 1836 inryckt proklamatioaerna och teen från de båda folkens oenighetsperiod, och de gnistor af slocknande nationalfördom denna åtgärd kuade väcka, påblå-; stes flitigt af de goda tidningarne, som predikade, att öreningen var en förening att gråta åt och funno sitt eko på andra sidan fjellen. Ea fraktion ef pressen, som säkert ea gång skall betscka sig för den mödan att rätt färdiga regeringens åtgärder i norska frågan mer än i någon annan, fattade eld, då den hörde; talss om svenske äran;, och villa mad denna betäcka ej blott folket, som intet täckelse be-: höfde, utan äfven regeringen, som sades lida o-! rätt för norska regeringens och norska partier-; n2s skull. De sprakande guistorne spridde sig, fast med möda, till ett och annat bland de sansade landsortsbladen, och en skald, som eljest icke saknar inre eld, fann i dem Jjus nog, för att visa de rasslande svärdens blixt, och chivta vägenn till Norges hufvuistad. Hvad blef följden af så många och välberäknade försök att göra sig populär genom att sm:ckra den lättsinnigaste af alla ett folks fördemar, nationalhate:? En ringa tvekan hos en och annan m:ra varm än klok fosterlandskänsla, men en snart j. återkommande ofvertygelse, att svenska folket ägde sätta sig öfver småsinmnets eller politikens retelier, att de som sökte reta natimonalfördo-j marcne ville uadergrä!va föreningens enda grund: val, enigheten, att svesska folket icke vills lå ta denna störas af kollisioner, dem de respektive regeringarnes fåfinga eller söndringspolitik efter behag kan uppväcka eller underhålla, och ait om regeringens opinion är uttryckt i dess officiella eller devouerade blad, så är den icke folkets. En kommande riksdag skall visa, omsvenska folket nöjer sig med det isolerings-system, som go:tyckligt kan sätta de båda folkens enighet) ) Om styrelsen i stället att åtala bsrättelsen om. ryktet, att brukbara kanoner blifvit från flottan såsom obrukbara försålda, låtit i sin tidning införa en upplysning om verkliga förhållandet, så kunde väl händt, att detta in: nefattat ämne till klander mot de personer, som med denna förvaltning hade befattning, nen dermed bade saken varit slut. Nu åter AA i Tse na SL oo a sv