regerings-personalen utom nägonr bestamd bero-
ring med de verk, der målen beredas, och som
utgöra statsmaschinens verkliga dnfbjul, utan
hvilkas jemaa gång hon troligen längesedan skul-
le hafva afstadoat. Då en ofrälse man, som
icke af sin börd kallas inom hofkretsen , aldiig
hinner längre än till rådsplatsen i ett sådant
kollegium, eller sekreterare och kamrer vid
länsstyrelserna ; då regenterne icke msr, såsom
Carl XI, besöka kollegierna, lära de icke kän-
na dess personal annorlunda än genom presi-
deuternes skildringar, och kan man väl vänta,
att desse skola rekommendera och prisa perso-
ner, som möjligen råka känna sakerma bättre än
de, som kanske vid deras afgörande sått i strid
med förmannens åsigter, som motverka hans
vilja o. s. v? Man lägge härtill våra ännu icke
lafskuddade fördomar om bördens och namnens
betydenhet, och den urgamla svenska afunden,
som ännu ligger och rotar i grunden af våra
föreställningar. Vi kunna ganska väl familiari-
sera o;s med den tanksn, att t. ex ässessoren
grefve X., expeditious-sekreteraren grefve Y.,
ryttmästarea baron P. med flere, blefve stats-
råd, president, landshöfding? m. m., helst om
han är försedd med en titel af kabinetts-kam-
marherre, öfverste-kammarjunkare m. m. Men
hvad skulle man väl säga, om man finge höra,
att t. ex. assessor Kihlberg, protokolls-sekrete-
raren Bergström, ryttmästare Berg eller någon
med ett annat dylikt ingenting klingande namn,
bhfvit upphöjd till en af statens värdigheter?
Man skulle skandaliseras derat, icke just derföre
att mannen vore ofrälse — ty sådant betyder 1
våra dagar icke så mycket utom hofcirkeln —
utan emedan han ingenting vore i det allmänna,
emedan man ej hört talas om honom förut, e-
medans han ej förvärfvat betydenhet, hvarken
inom societetsverlden, inom administrationen el-
ler representationen, Orsaken härtill är, i få
ord, den, att nationen småningom blifvit afvänjd
ifrån att se dugligheten befordrad blott såsom
sådan, utan att den förut åtminstone skulle gö-
ras värdig sin upphöjelse genom några föregå-
ende yttre prydnader af band eller titlar, som
höjde den ett stycke på rangens trappa.
Vi hafva nämnt representaionsn, och i dess
beskaffenhet ligger utan tvifvel en annan betyd-:
lig svårighet att både bilda och upptäcka ta-
langer och skicklighet bland nationen. Aristo-:
kratiens tid är förbi såsom stånd, och regerin-:
gens bemödande att uppvärma henne till lif och
betydelse inom mantela af sin ynnest är frukt
löst. Hon måste återgå bland folket, för att!
genom och med det bli, hvad ce individuella
egenskape:na hos dess ledamöter tillåta henne
att blifva. .
Men folket är ej representeradt i sin kärna,
i det, som inom alla andra konstitutionella sta-
ter utgör dess hufvudsakliga beståndsdel, i me-;
gelklassen. Om denna funnes vid våra riksda-!
gar — och om desse sammanträdde hvart eller
hvart annat år, i stället för hvart sjette — om
den duglighet, som funnes bland nationen, så-!
lunda finge göra sig känd af regsringen och fol-
ket, samt skicklige embetsmän, äfven på mera,
underordnade platser, derigenom erhölle tillfälle
att utmärka sig, så skull: förhållandet suart bli:
ennorlunda. — Representanten Kihlberg, Berg-
ström, Berg är något helt annat, än assessorn,
protokolis-sekreteraren ellsr rytimästaren med
samma namn. Man kunde väl äfven nu, utan
att det kavhävda väckte mer förundran än van-
ligt, göra riksdagsmannen Schwan elier någon
snnan af börsen till statsråd, sedan förmögen-
helen och rang:n på exporilistan börjat lemna
såstean samma tillträde till hofvets salar, som fa
wviljerelatone;na; men huru skulle man kunna
änka sig, att blotia talangen, utan börd eller
örmögernhet, kunde komma till en sådan upp-
röje!se 2? Hvad har imedlertid utgjort den sedna-
e franska administrationens styrka och bestånd ? 1
De talanger, hon tillegnat sig från medelklassen.
Samma förhållande har till någon del börjat
rönga sig fram i England, i trots af aristokra-
icns mäktiga inflytande derstädes. Men denna p
nedelkiass, från hvilken nästan alla våra beröm-
la namn inom litteraturens, konstens och ve-l,
enskapens verld utgått, som ännu utgör kug- 1
sarna i statshjulet, denna klass är utesluten från s
let högre statslifvet, derföre att hon är ute-la
lut.n från representationen! c
Vi skola kanhända en annan gång återkom- ls
na till detta ämne. Imedlertid torde hvar och