För tllverkniog af 1 skep:d stångjern medels puddling, samt 2 gånger vällning, fordras 26,4 2 lisp. tackjern samt 0,40 famnar ved, motsvarande 10,08 tunnor kol. Man må emellertidic! e tro,att de nu uppgifns siffrorna bliva oförändrade vid begaguande a j olika tackjern. I synnerhst bränsleåtgången lä;Irer utfal:a mycket olika, ej allenast i puddlings-, Jutan äfven i vållugnen, och blir beroende både -laf tackjernets art och af dess tillstånd, såsom mer eller mindre färskadt, så att t. ex. puddIladt eller i Engelsk trädkolshärd beredt jern al . Dannemora, Bitsbergs, Långbanshytte m. fl. I malmer, förmodas fordra betydligt större bränI sleåtgång, än ett mindre färskadt på Tysk-smiIde eller Morellska sättet af Norbergs, Tabergs (i Småland) eller Gränges malmar tillverkadt T JErns. I Puddlingsugnen betjenades under hvarje skifIte af 2 puddlare, 1 eldare, 1 vedhuggare; samt vällugnen af 2 värmare, 1 eldare, 1 handtlangare och 2 vedhuggare. Medelst cirkelsåg afsågades af en man å hvarje skift all kastveden för båda ugnoarne, oeh troligen kunde äfven Imedbinnas sågning för ytterligare en puddlingsugn. Då man nu erinrar: 1:o Att genom begagnande af mera lättfärskadt tackjern, samt genom tackjernets tillvärmning (som uti England funnits öka tillverkningen, så att ända till 150 skepp. B. V. i vec xan produceras af en puddlingsugn), arbetet måste kunna påskyndas under det bränsle åtgången miaskas; 2:0o Att samma värmare böra kunna sköta 3 vällugnar, hvilka dessutom torde kunna inrättas för större produktion; samt 3:o Ått ugnstorkad ved nödvändigt måste förbättra arbetet; Så inser man lätteligen att, eburu tillverkningen vid Nyby för närvarande går väl och lemnar en god produkt, böra de ekonomiska resultaterna likväl kunna göras ännu mycket förmånligare. Användandet af ved i stället för stenkol medför den bestimda fördel, att temperaturen låter bättre regera sig. De engelska arbetarne fästade härvid mycket afseende, och föredrogo derföre ved framför stenkol till puddling. Att upprepa min egen mening om det svenska puddlade jernets användbarhet, tjenar till intet. Det är nu så långt kommet, att saken talar för sig sjelf. Det puddlade jernet har äfven, efter blott en vällning och utvalsning till plåt, kunnat användas till spikklippning vid Nyby. Skrojern, flera gånger garivadt, har blifvit till den grad tätt och jemnt, att det utan jemförelse ofverträffat alla förr hos oss till gevärstillverkning använda jernsorter. Må man ej föroeka värdet af deras bemödanden, hvilka söka förbättra våra gamla methoder, som i allmänhet ej lära kunna utbytas mot dessa nya; men må man ej heller å andra sidan, af begär alt fortfara i en gång fattade meningar, tillsluta ögonen för de fakta, hvilka nu erhållas af den vid Nyby införda methoden. Denna har nyligen upphört att vara experiment, och hvar och en, som med oväld tanker sig in i förhållandet, inser derföre, att arbetet iunan kort i åtskilliga afseenden lärer blifva ytterligare lörbättradt. Uti en, år 1835, till herrar fullmäktige afgifven berättelse, har jag haft äran framställa en visserligen endast uagefärlig jemförelse-kalkyl öfver kostnaden att tillverka jera i härd och i flamugn, hvarvid, oaktadt jag valde de fördelaktigast kända data för den sednare methoden, den likväl visade obetydlig ekonomisk ö!verlägsenhet öfver arbetet i härd. De nu erhållna j! uppgifterna från Nyby äro redan fördelaktigare och böra framdeles blifva det ännu mera, så!;( att jag nu mera ej tvekar att låta falla den far-, håga, jag (samma berättelse sid. 331) hyst emot jerns vällande med ved i ugn; och således: tror jag nu att, om för anläggandet af valsverk förening med vällugnar, behörigt val af lokal akttages, böra dessa anläggningar gifva vinst åt ägaren, samt åt den öfriga svenska jerutilverkningen bereda den betydliga fördel, att våra jernvågar blifva försedda med so:teradt jern. Vid en sådan valsverks-anläggning behöfvec ej på förhand bestämmas, huruvida härdsmälte eller puddlade ämnen kunna komma att användas, l. tan tarde detta val hära hero af det använ5 RS AL fen ket kar