TULLMÅLET.
(Forts. fr. gårdasbl.)
Herr Kameral- departements-chefen Valleri
förklaringar, som här i ordning följa, synas liks
med de föregående, grundade på en viss mora-
lists princip, att xundvika motsägelse, :nemliger
mellan de respektive chefernas förklaringar.
Etter en lång och på sit sätt vältalig ingress,
hvari KansliRådet leder sig till den slutsats, att han
bör ,officiellt bryta tystnaden och beklagande att
ntormersa nekat honom att i stället för ett partielt
och begrinsadt yttrande, afgifva en hel och fullstän-
dig förklaring inskrärker sig Hr KansliRådet til!
ett jar punkter i KammerRättsrådet Winroths och
Kammarskrifvaren Uddens anmärkning, och fortgår i
första förklaringen som följer:
T:ll en början motsätter sig Hr Kanslirådethelt och
hållet den tanka, stt GeneralTullStyrelsen skul-
le hafva skyldighet att närmare granska upp-
bördstörslagen och vecko-rapporterna, cch han
ror, att General-Tul!styre!lsen eiler hennes Ke-
mereal - Ledamot, hvilken den yrkade kontrollen e-
gentligen ålåge, ej kunnat eller kan, före årsräkniu-
gens afslutande, granska veckoförslagen till sjeliva
siffran, utan blott formens, underskrifternas och su: -
meringens riktighot); för öfrigt hoppas Hr Kansli
Rådet, att Hr Presidenten af Billbergh skulle bättre
utreda ämnet.
Kammarrätsrådet Winroths påstående, stt han
för Kanslirådet anmält Uppörds- och Kassörs-ken-
torets dröjsmål med måvads förslagen, och anlitat
hars medverkan till Tulltörvaltaren Finers efteråhl-
) Ingen lärer under undersökningen hafva påstått,
att Tullstyre!sen skule verkställa någon fullständig
ziftergranakning; men otvilvelaktigt hade det vsrit
väl om Tullstyrelsen och isynnerhbet Departements
cheferne, först ;erom tillsyn att förslag och räken
skaper i rätt tid inkommo, och sedan genom jem-
jemförande sf de räkenskaper som böra koxrtrollera
hvarandra,f försäkrat sig om ett intet undersief ;be-
drefs,