ten, att Hr Mellin, just vid samma tid han sökte Hr Hjerta, såsom förläggare, hade gått omkring i staden och glorifierat sig öfver att vara en af författarne i det mot Hr Hjerta riktade Sista Aftonbladet, eller den som haft hufvudsakliga arrangementet med detsamma, och biljetten, som Hr Mellin ännu torde hafva i förvar, innehöll, att återsändningen af manuskriptet skedde under den förmodan, att Hr Mellin; att döma af några de sednare daparnas tilldragelser, sjelf troligen förutsatt, det några affärer mellan honom och Hr Hjerta ieke vidare kunde komma i fråga, hvilket ock hvar och en lärer finna naturhgt; men den innehöll för öfrigt icke det ringaste axstötligt mot Hr Mellin, likasom bans namn icke heiler sedermera nämndes, innan man i Freja fick läsa de oblyga anfall, hvaraf utdragen i ofvanstående bref endast utgöra en obetydlig del. Men hvem är då egentligen denne H:r Mellin, som man nu ändtligen lycksts få fram i dagsljuset? somså skamlöst angripit annans goda namn och rykte, och så fegt krupit undan när fråga varit att svara ett ärligt ja eller nej? Vi utbedje oss, att härom få nämna några ord ett följande nummer, så vidt det förarledes af den i Dagligt Allehanda för i dag intagna ertikelu. (UR RR