frukta att komma inlor pubulCcliteten, eller Nha någen ledsam rättegång anhängig, vända sig til bladets utgifvare såsom Boktryckare och låte trycka något hos honom, för att med wvinsten Jå tryckningen köpa hans bevågenhet eller åtminstone hans tystnad. Uti Nr 68, andra sigan, 3 spalten: Kan man tro, stt Aftonbladet, hvars karakter blifvit så afslöjad och känd bland hela allmänheten, ej skulle gå in på att låta köpa sig, om köpeskillingen blefve Dsgbladets poliskungörelser, polisoyheter och dess previlegium på krogar och näriogsställen, hvaraf Dagbladets undergång följde af sig sjelf och annonserne försvunne i Aftonbladets gap, med en årlig vinst af 12 till 15,000 Rar. Och för denna summa skulie Af: 2 I tonbladet vägra ait i tysthet arrangera sig med I vederbörande? Det är ingen hemlighet, al Iman från Aftonbladets sida sökt inleda under -Ihandlingen med vederbörande i polisen, och sålunda småningom nalkas målet, samt åtminstone visa sin redobogenhet.n Ått sådane tillmälen som de nu cit:rade syfta till förklenande af Aftonbladets förläggares goda namn och rykte, behofver ej någon bevisning, då utspridarne deraf sjelive antydt detta syftemål; och då jsg allt ifrån början aftidnina Igen Aftonbladets utgifvande i December 1830 offentligen annonserat mig såsom bladets förläg-Ig:re och hufvudredaktör, samt alltsedermera, med några få tillfälliga afbrott af en eller annan vecka, haft ledningen af biadet, samt följaktligen varit inför allmänheten ansvarig för dass karakter och tendens, hvilket varit allmänt kändt, så kunna dessa tillmälen icke syfta på någon anvan än mig, äfven om jag icke på andra ställen i samma artiklar, hvarest de förekomma, hade blifvit serskildt till namnet utpekad. Om författsren till de här ifrågavarande artiklarne i Freja föreställt sig, att jag skulle med tystvad låta mig fritt beljugas på det låga och skändliga sätt, som skett genom dessa och flera andra ställen i namnde blad. derföre att man Idertill begagnat tillfället af min f:ånvaro, då jag icke kunde genast möta smädaren, så bar han eller de mycket misstagit sig. Publiasten är måhända framför andra skyldig, att underkasta sig den offentliga granskning, som sällan utcblir af bans handlingar och åsigter; men lagen och det allmänna vettet neka icke honom, mer än hvar och en annan, sitt skydd emot illviljans försök, att med uppdiktade beskyllnivgar af skymflig natur, eller allmänna, inför lagen vanhedrande vlimälen angående hans motiver, skada hans borgerliga namn och rykte. Det är i ändamål att begagna denna rätt, som jag tager mig friheten att till Herr Magistern adressera deua bref. Ansvarige utgifvaren for tidningen Freja, Boktryckaren ::ellstån, kan, såsom illiterat person, naturligtvis icke vara författare af bladets artiklar. Af denna anledning och då dessutom Hr Magistern, enligt egen uppgift till flere personer, äfven på offeniliga ställen och helt öppet, tillkännagifvit sig hafva haft befattning med den hufvudsakliga redaktionen af Freja denna sommar, under Kammarjunkaren Kullbergs frånvaro på landet, anhåller jag still en början få till Tit. besvarande framställa följande frågor: j Huruvida Hr Magistern erkänner sig hafva sjelf författat, eller känner, hvilken författat de ofvanstående tillmälena mot min person, samt de uppsatser, hvari de förekomma? samt Huruvida Hr Magistern i förra fallet i egenskap af författare, och i det sednare i egenskap af den person, åt hvilken bladets hufvuaredaktion varit anförtrodd, anser sig pligtig, att ikläda sig den responsabilitet och bevisningsskyldighet, som ingen man af heder plågar undandraga sig för offemliga yttranden om andra personer? Jag förmodar, att Hr Magistern icke nekar uppfyllandet af min önskan, eller kan anse mig oberättigad till ett snart och bestämdt svar å dessa frågor. Jag har äran teckna Stockholm den 2 Oct. 1837. L. J. Hjerta. Oaktadt den temligen tydliga uppmaning, som innefa tades i detta bref, gaf Hr Mellin derpå aldeles intet annat svar, än att han lemnat brefvet till Frejas utgifvare, boktryckaren Hellsten (!)V, och refererade för ofrigt till en biljett från L. SJ. Hjerta några månader förut, hviiken åtföljt återsändandet af ett manuskript, utgårande börisn til en historisk novell, som Hr