OM DET SVÅRASTE HINDRET MOT
NYKTERHET HOS ALLMOGEN.
Ibland de stötestenar för dem stora mäng
dens bland svenska tolket moralitet, om hwvi
kas undanrödjande frågan varit vid flera riksda
dagar, men utan att man hittills kunnat kom
jma till något verksamt resultat, är den om d
i många krogar på landet, hvarigenom vägfaran
ide allmoge ledes i frestelse, till fylleri, tidsspil
Ilan och oordentlighet. Svårigheterna att fion
någon utväg till en reform härutinnan hgga på
jtagligen uti det nära inträdande på äganderät
tens område, som ett radikalt steg i detta hän.
seeade skulle iunefatta.
Saken påkallar imedlertid ett allvarligt be-
hjertande. Något eget synes det verkligen va-
ra att begära, det en obildad folkmassa skall a
öfvertygelse och sjä!sstyrka afbålla sig från miss-
bruk at ett gift, som man är så angelägen at
göra åtkomligt genom öfverallt befintlige krogar.
Den samme, som man erkänner redan vara saus-
lös genom dess bruk, tror man sig kunna öf-
veriyga om dess skadlghet, i samma stund di
man så anstaltar, att han dagligen mäktar skaffe
sig öfverflöd deraf!
Gustaf III, från hvilken vi hafva så många
vackra politiska testamenten, gjorde det till en
medborgerlig dygd att supa, och en hög för-
tjenst om staten att locka till fyller — Bland
monumenterua af hans tidehvarf qvarstår vid
alla Sveriges vägar denna file af bränvinstem-
pel, der icke blott vägfarande, utan äfven kring-
boende inbjudas att offra förnuft, helsa och e-
gendom. Ett faktum, som all erfarenhet be-
styrker, är, att den arbetande klassen icke su-
per hälften så mycket då det skall ske hemma,
som då tillfälle finnes i granskapet att träffa
medbröder på en krog, eller att fylleriet alltid
är mindre i trakter, der icke krogar locka
dertill.
En kasus, som nyligen inträffat, eller kanske rät-
tare icke inträffat, har gifvit anledning att återkom-
matill detta ämne. Vi anse omständigheterna der-
vid förtjena att framställas, såsom bevis på den
del, hyllken gammal häfd och äganderätt kan haf-
va uti motarbetandet af nyttiga ändamöl, och
såsom möjligen en väckelse för nationen i all-
mänhet att taga saken i nogare öfvervägande.
I
I det till Stockholm på södra sidan gränsande
pastorat, bestående af Huddinge och Bränkyr-
ca socknar samt Erstaviks och Nacka kapell-
ag, finnes icke mindre än aderton krogar, och
leibland 9 stycken blott på vägen emellan
skans tull och Tallkrogen, eller en längd af en
ralf mil. Vid sistlidne Valborgsmässo-stocken-
iämma uppstod fråga om indragande af de fle
ta bland dem, såsom alldeles öfverflödiga och
Bdast ledande till oudt En af pastoratets in-
ånare upplyste, att i Brännkyrka socken en krog
innes för hvar 190:de person, qvinzor och
rn imberäknade; och detta synes sannerhgen
ara för mycket. Socknarnes samlige röstägan-
e ledemåter, med undantag af två eller tre.
iföllo förslaget om indragning; och pastor, Hi