lingen vid detta tillfälle saknade ofliciel egenskap hvilken egenskap frågan icke kunde erhålla, förrär den i behörig ordning föredrogs i General Tolis:y relsens session, som ver utsatt till först derpå fol jande söcknedag eller Måndagen den 20:de. Af den na orsak, och då jag icke ägde ringaste anlednin, misstänka, att uppbördsbrist var för hauden, vidtoj jag icke och borde icke heller vidtaga t) den 17:dt Mars någon annan åtgärd än att jag enskildt del allvarligen föreställde Fir KammarrättsRådet Winroth huru orätt han handlat, då han åsidosatt att göra an målar om Kassörs-kontorets försummelse och hur mycket han sjelt genom sitt förhållande möjliget kunde äfventyra, dels anbeftallde honom att under rätta Finer, att om månads-förslagen icke voro at lemnade inom följande Måndag, då Styrelsen skull sammanträda, allvarliga åtgärder komme att vidtagas — Det första jag gjorde, när jag sistnämnde dag Styrelsen uppkom, var att underrätta mig af H KammarrättsRådet Winroth, huruvida förslagen in kommit; och erhöll jag då af Hr KammarrättsRåde till svar, att han kl. 7 på morgonen varit hos Finer att denne sednare under helgedagarne haft ammar skrifvaren Ullgren till biträde, och att förslagen — om jag minnes rätt — till och med för Septembe månad voro färdiga och skulle på förmiddagen af lemnas; men knappast hade Hr KammarrättsRåde afgilvit detta besked, än mindre jag hunnit betänk hvad som i sakens då befintliga skick var att åtgöra förrän Hr Advokatfiskalen Lagerlöf inkom i Styrel sens sessionsrum och om Finers fiånfälle medförde underrättelse, på sätt Styrelsens protokoll för dager utvisar. Hvad sedermera å Styrelsens sida åtgjordes, synes jemväl af dess protokoller, och behöfve således icke här omnämnas. — Af det nu anförda hvars sanningsenlighet jag förmodar Hr Kammarrätts. Rådet icke söker bestrida, enär han troligen ej glömt att detsamma kan bestyrkas af flere personer, som vid tillfället voro i Styrelsens sessionsrum tillstädes är påtagligt, att i detta fall icke något kan föras mig till last, helst anledning så mycket mindre förekommer, att belansen ökats under de 2:ne helgedagar, hvilka förflöto emellan den 17 och 20 Mars, som det är upplyst, att Kassa-kontors-göromålen, om hvilka vid ottanämnda tillfälle ensamt var fråga, för nu löpande året till den 21 Mars utötvats af Kontrollören Middendorff och ej at Firer. — Jag bör härvid för öfrigt erinra, att Hr KammarrättsRådet Winroth, som, enligt hvad nyss är nämndt, icke af egen drilt lemnat mig ofvan intagna underrättelser, oaktadt min uppmaning den 17 Mars att redogöra för tillståndet med Kassörs-kontorets räkenskaper, förteg att årsräkningen från detta Kontor, ävensom månads-törslag och års:äkning från Inkommande Sjötulls-kammaren jemväl uteblifvit, hvilket således icke förrän några dagar efter Finers död kom till min kunskap. — Besynnerligt förekommer ock, hvarföre Hr KammarrättsRådet Winroth i sitt svar till mig d. 20:e om morgonen icke yttrade ett ord, hvarken om de misstankar, han nu erkänner sig hafva redan ti. 19 de fattat Om orsaken till dröjsmålet med räkenskaperna, ej heller om de upplysningar Herr Kammarrättsrådet nu säger sig hafva at Finer erhållit, att han utlåut pevcningar till åtskillige personer, och om Herr Kammarsrättsrådets, i sammen-ang dermed, Finer gifna tillsägelse: att genast uppgöra en förteckning på dem som voro honom skyldige samt beloppet deraf och bifoga denna förteckning vid förslagen; en till-. sägelse som nogsamt utmärker, att Herr Kammar-. råttsrådet hade sig bekant att det var Kongl. Mai:ts och kronans medel, som Finer till utlåning tillgripit, — Denna Herr Kammarrättsrådets tystlåterhet. vittnar åtminstone icke om någon lust hos Herr Kemmerättsiådet att om verkliga forhållandet meddela mig upplysning. Beträffande dernäst den mycket omordade så kallade orechercher, i Maj månad 1836, anmärker Herr Grefven, först att nämnde undersökning honom veterligen icke hade till syftemål att specielt utreda förhålianderne med Stockholms Uppbördsoch Kassörskontors samt Inkommande Sjötuilkammares redogörelser, utan afsåg netto-provennen till Kongl. Statskontoret af hela rikets tualluppbörd. — Den kalkyl öfver totala tuilluppbörden samt afkortningar och omkostningar som Herr Kammarrättsrådet öfverlemnade i slutet at April eller början af Maj förlidet år, ivnefattar enliat fierr Grefvens tanka icke några upplysningar, hvilka kunna föranleda till koutroll 3 den ena eller andre af tullverkets tjenstemåän, och de upplysnizgar Herr Grefven före sin afresa från Stockhom den 5 Maj af Kammerrättsrådet erhålit, a!sågo ingen forskning om förhållanderne inom Uppbördsoch Kessörskontoret eller frkommande Sjö tullskammaren, hvartill för Grefven ingen serskiid anledning förekom. Den ryktbara prememoria, som Kammerrättsrådet sedermera förskaffat sig från Inkommande tullkammaren, och hvilken Kammarskritvaren Udden vid undersökningen framdragit, påstår Herr Gretren hafva blifvit at Herr Kammarrättsrådet återlermnad till tullkommern, innan Herr Grefven återkom mit cch med det bekanta förklarandet a den icke vidare behöfdes. Att Kammarrättsrådet skulle den 4 Maj för Grefven nämnt, att 42,000 Rdr tullme-: del utestode, ensemt i Stockholm, kan Herr Gref-1 ven icke påminna sig, men anser detta likväl icke j hafva innefattat något bevis derför attuppbörden varit influten! eller olefvererad eller obehörigen hos de trafikerande utestående, enär, enligt den ti J: den gällande författningar, tull för nederlacsoch ! kredit-upplagsvaror kunnat i längre tid utestå, hvill, ket Horr Gre!ven äfven af serskilde afaifne aniedringar trodde vara händelsen. En annan promemoria. hvilken Herr Kammearrättsrådet den 49 Mai förlidet år till Perr Grefven aflemnade och som visade, att efter afslutne hufvudboken för 1835 återstodo ulefvererade medel 25,561 Rdr, förklarar Herr Grefven —4 mm —A— AS