betydelse och innehåller en erinran om dekän-
da grunddragen i. samhällenas historiska utveck-
ling, den gamla odlingens förstöring genom bar
bararna, christendomens, den vådliga hierarkiens
och borgarståndets uppkomst, samt striderna
mellan den sociala och politiska makten och in
dividualismen. För dem som hafva den perio
diska pressens antecedentia i minnet, kan denna
artikel icke undgå att återkalla eu dylik under
nästan samma titel, eller: Om betydelsen och
karaktären af vår tid, hvarmed tidningen Ar-
gus började sin publicstiska bana. Artikeln i
Freya är ett troget sammandrag af denna sist-
nämada artikel och innehåller icke blott precist
samma idegång. utan till en del samma väl igen-
känliga fraser, som denna. Båda gå de också
ut på att visa, det den närvarande tidens pro-
blem är att finna en föreningspuukt mellan de
båda ensidigheterna, invidualismen och det of-
fentliga i samhället. Att detta problem exi-
sterar, det veta alla; men Zuru det skall lösas,
det är just knuten, på hvilken tiden arbetar.
Att detta icke sker genom den s. k. juste mi-
lieu, som nu regerar i Frankrike, derom är man
likväl temligen ease, och det är just de lojliga
anspråken att tro sig hafva funnit, att en sådan
absolut identitetspunkt for de sociala förhillan-
derna existerar, som förklarar orsaken att Argus
drifvits omkring uti en oupphörig cirkelgång,
och förlorat sig i toma abstraktioner, sedan han
frånvgick den tankan, att den enda utvägen at
närma sig denna identitetspuakt, borde sökas
ud den förening af det offentliga och enskilda
staten, som hgger uti de allmänna bestyrens
uppdragande åt medborgarne sjelfve i stället för
en afsöndrad embetsmanna-hierarchi, d. v. s.
uti all makt; utgående från folket genom val-
principens iakttaganda såsom hufvudg-uud för
de offentliga funktionerna. Redaktören af Ar-
gus, som nu lärer utgöra ett slags director för
Freya, är emedlertid, såsom man vet, en mar
som förstår den konsten att vända upp och
ned på fjerdingen, och vi kunne så!edes utan
tvifvel hoppas, att publiken, efter hand skall fö
läsa i Freya alla de gamla Argusika artiklarna
raguserade.
Det hela af den nu omnämnda artikeln är
för öfrigt endast en stump, som kan läsas uti
hvilken filosofisk lärobok som helst, men som
icke leder till ens någon sådan praktisk kon-
klusion, att man deraf ser, hvartut författaren
vill syfta i tillämpningen. — Vi anse oss härom
böra erinra Dagligt Allehanda, i anseende till deu
rekommendation det gifvit åt uppsatsen.