betydelse och innehåller en erinran om dekända grunddragen i. samhällenas historiska utveckling, den gamla odlingens förstöring genom bar bararna, christendomens, den vådliga hierarkiens och borgarståndets uppkomst, samt striderna mellan den sociala och politiska makten och in dividualismen. För dem som hafva den perio diska pressens antecedentia i minnet, kan denna artikel icke undgå att återkalla eu dylik under nästan samma titel, eller: Om betydelsen och karaktären af vår tid, hvarmed tidningen Argus började sin publicstiska bana. Artikeln i Freya är ett troget sammandrag af denna sistnämada artikel och innehåller icke blott precist samma idegång. utan till en del samma väl igenkänliga fraser, som denna. Båda gå de också ut på att visa, det den närvarande tidens problem är att finna en föreningspuukt mellan de båda ensidigheterna, invidualismen och det offentliga i samhället. Att detta problem existerar, det veta alla; men Zuru det skall lösas, det är just knuten, på hvilken tiden arbetar. Att detta icke sker genom den s. k. juste milieu, som nu regerar i Frankrike, derom är man likväl temligen ease, och det är just de lojliga anspråken att tro sig hafva funnit, att en sådan absolut identitetspunkt for de sociala förhillanderna existerar, som förklarar orsaken att Argus drifvits omkring uti en oupphörig cirkelgång, och förlorat sig i toma abstraktioner, sedan han frånvgick den tankan, att den enda utvägen at närma sig denna identitetspuakt, borde sökas ud den förening af det offentliga och enskilda staten, som hgger uti de allmänna bestyrens uppdragande åt medborgarne sjelfve i stället för en afsöndrad embetsmanna-hierarchi, d. v. s. uti all makt; utgående från folket genom valprincipens iakttaganda såsom hufvudg-uud för de offentliga funktionerna. Redaktören af Argus, som nu lärer utgöra ett slags director för Freya, är emedlertid, såsom man vet, en mar som förstår den konsten att vända upp och ned på fjerdingen, och vi kunne så!edes utan tvifvel hoppas, att publiken, efter hand skall fö läsa i Freya alla de gamla Argusika artiklarna raguserade. Det hela af den nu omnämnda artikeln är för öfrigt endast en stump, som kan läsas uti hvilken filosofisk lärobok som helst, men som icke leder till ens någon sådan praktisk konklusion, att man deraf ser, hvartut författaren vill syfta i tillämpningen. — Vi anse oss härom böra erinra Dagligt Allehanda, i anseende till deu rekommendation det gifvit åt uppsatsen.