-j kom förslaget derom. Förlidet år har sett det-
a Ita förslag af regeringen återförvist till omarbet.-
s ning, på grunder, hvilkas svårfattlighet gifver an-
- ledning till den fruktan, att Bergskollegii med
-Jen i vårt land sällsynt ringa skiljaktighet af
2 I bruksägarne sjelfva gillade förslag, varit en helt
2 loch hållet förspild möda.
- Detta är hvad regeringen i lagstilftningsväg
- jutsått för den borgerliga näringens förkofran, så
- vidt frågan rör inre förhållanden.
I I frågan om yttre åter, visa de vigtigaste för-
I klaringar, till och med den, som bjuder landt-
män vid vissa af rikets kuster ett förse sig med
I betyg om landtmannavarors inhemska produk -
Ifivn, ett starkt närmande till prohibitivsystemet.
I Blott i en punkt har regeringen afligsnst sig från det-
ta system, nemligen i afseende på den tillända-
Ilupne och åter tilländalöpande handelstraktaten
timed Ryssland. Medan svenska landtmannava-
rors forsling i vissa fall. blifvit belagd med ett
tvång, som ofta gör den omöjlig, tyckas de varor
Isom tillföras oss utifrån, nemligen från vår ö-
stra granne, fortfarande komma att njuta vissa
I förmåner framför alla andra. Sedan de förmå-
I ner i handel, som tillgedonjutas af ryska un-
I dersåtare, ofta blifvit öfverklagade, aflemnade
Bevillnings-utskottet vid förlidne riksdag det be-
tänkande, att något undantag från tullförfattnin-
I grne icke mer måtte äga rum för Finland, äf-
I ven af det skäl, att beräkningen af tullivkom-
sternes belopp derigenom försvårades. Detta
betänkande, som, ehuru man alltid förespeglat,
att ryska handelstraktaten egentligen voe till
hufvudstadens förmån, icke med ringa nit un-
derstöddes af vissa hufvudstadens riksdagsmän,
antogs enhälligt af alla riks-stånden, och skrif-
velse afgick, med anledning deraf till regerin-
gen. Imedlertid har allmänheter, som gång ef-
ter annan sett, attden oftanämnde traktaten mot
förmodan blifvit förlängd!?, alljemnt förväntat,
att regeringen en gång ville låta den taga slut.
Förhdet år blef likväl vittne till en ny förläng-
ning, men hvilken icke skulle räcka längre, än
till årets slut. — Låogt före detta,t hitkom ett
ryskt statsråd, och gissningarne, i anledning der-
af, om en ny förlängning, hafva vägt mellan
böjelsen att tro det värsta och att tro det rim-
liga. - Med årets slut har man emottagit den
underrättelse, att traktaten blifvit ånyo förlängd
tills vidare.
Ötvergår man vidare till näringsförfattningar-
nes tillämpning i särskilda fall, så visar sig en
anmärkningsvärd villfarighet i beviljandet af dis-
spenser från tulltaxan, under det de gamla skrå-
författningarnae i allmänhet blifvit strängt följda.
Icke mindre än 82 resolutioner på eftergift el-
ler lindring i tullumgälder äro meddelade, ofta
af den art, att de måst tillskynda den enskilde
eljest äro till utförsel rent af förbudna, har ut-
förselfrihet ett par gånger blifvit beviljad. Medan
vissa personer synas blifvit gynnade med betyd-
liga förmåner, har den regeringen medgifna rät-
tigheten, att understödja arbetshågen genom dis -
pens från näringsförfattningarne, blifvit ganska
sparsamt begagnad. Sålunda har man un-
der det förflumna året s:tt en och annan per-
son gynmad med eftergift af tullen å vissa tusen
tunnor spanmål eller stenkol, under det en an-!
nan icke kunnat af gunst och nåde erhålla den
vigtiga rättigheten att utöfva skomakarehandtver-
ket. Under det burskapsansökningar af inländ-
ske män rönt afslag, har man sctt utländsk man
på samma gång erhålla burskaps- och svensk
medborgarerätt, under det tullbestämmelserne
blifvit skärpta, har ansvaret för deras öfverträ-
dande blifvit efterskänkt och det besynnerliga
fall inträffat, att beslagaren gått miste om sin
andel, derföre att kronzn af gunst och nåde ef-
tergilvit ansvaret. Till utseendet af ringa bety-
denhet, men till principen af stor konsequens,
är den under året utfärdade författning, som ef-
terskänkt Stockholms krögare skyldigheten att
tillsluta sina krogar vissa timmar af dagen. Man
ansåg denna eftergilt nödig för ordningen och
de trafikc:andes beqvämlighet, och man fordra-
de likväl pengar for densamma, och dessa pen-
gar skola icke ingå till staten eller staden, utan
till polisen. Tankan att bemanna svenskahan-
delsflettan med korrektionister, kan icke förfela
att hafva en eller annan verkan för framtiden,
lika litet som åtskilliga andra förlidet år serskilt
utmärkande, på landets materiella förkofran in-
KN a a DÅ MK a 1
betydlig vinst. — Afven för sådana varor, som
— —-—IA AA ARA M-— — 6 gt MA RR — Mm — PM MMM PR