bord, Iorvarande och oiverllyttning. Som in-
gen lag rörande detta ämne då blef stiftad, och
jag icke anser kongressens tillgöranden 1 detta
afseende såsom fmnala, blir det min pligt att
-Jäter bringa detta ämne under eder öfverläggning.
I förra sessionen framställdes för eder trenne
serskilda sätt att reglera denna gren af statsbe-
styret. De voro: stiftandet af en national-
flbank; återupplifvande, med modifikationer, af
Idepositions-systemet infördt genom lagen af d.
123 Juni 1836, hvilket tillät statsmedlens be-
Igegnande af bankerne, samt slutligen upphö-
rande af bankernes anlitande för dessa opera-
Itioner, samt tjenliga stadganden för deras be-
i drifvande genom ec.ill förordnade embetsmän.
IDå kongressens båda kamrar uttryckt en ne-
I kande opinion i afseende på de båda förstnäm-
da sätten, i hvilken jag helt och bållet instäm-
Immer, så behöfver jag icke ytterligare sysselsätta
jmig med dem. I afseende på det sistnämda pro-
ljektet, hafven J, sedan eder härvaro, haft tillfälle
icke blott att ännu ytterligare pröfva åtgärdens
ilämplighet genom den praktiska verkan af såda-
Ina delar af densamma, som nu äro i kraft,
lutan ock derjemte ait inhemta — hvilket alltid
bör eftersträfvas och gifvas akt på med yttersta
omsorg — folkets tänkesätt och önskningar.
INationalviljan är republikens högsta lag, och
Istatens tjenare bör troget stölla sig densamma
till efterrättelse i afseende på alla ämnen, som
ligga inom gränserne af hans konstitutionella
makt. Sedan denm åtgärd, som nu är i fråga,
underställdes eder uppmärksamhet, hafva de fle-
ste af eder haft fördelen att personligen kom-
municera med edra kommitenter. Lokala val
till guvernörer hafva ägt rum i åtskilliga af sta-
terna, vid hvilka tiilfållen lämpligheten af den
plan exekutiva makten föreslagit, blifvit mer
eller mindre diskuterad. Jag är försäkrad, att
j skolen med tillbörlig aktning lyssna till hvarje
uttryck af allmänna rösten. Men då det är
eder önskan, att finna sapningen och att kom-
ma ti!l en riktig åsigt af saken i alla dess de-
lar, så bören j derjemte ihågkomma, att frågor
af ett vida djupare och mera emedelbart lokal-
interesse, än skatltkammarens fivans-förhållan-
den, ingingo i de sednaste valen. Framförallt
kunna vi icke förbise det vigtiga factum, att
det fanns mer än 160,00U,000 bankkapital, hvaraf
en stor del var utsatt för att blifva nonvaleurs,
och en stor del åter endast upprätthölls genom
speciella och begränsade legislativa anståndsbevil-
janden — och att större delen em icke hela detta
bankkapital berodde i mer eller mindre mån för sin
fortfarande existens på de stats-legislaturers vil-
ja, hvilka skulle väljas. Med afseende fåstadt
på denna omständighet, skolen J bedöma hu-
ruvida det icke är högst sannolikt, att den eg-
na belägenhet, hvari detta stora interesse befann
sig i dessa afseenden, den omfattning dotsamma
fått derigenom att det spridt sig till alla sam-
hällets utgreningar, dess direkta samband med
de förestående valen och de känslor detsamma
skulle ingjuta i valstriden, haft ett vida större
inflytande på resultatet af valen, än som möjli-
gen skulle kunna åstadkommits genom en kon-
flikt af opmioner i afseende på en fråga rörande
förvaltningen, som låg mera aflägsnad ifrån det-
ta interesse, och var af vida mindre vigtigt in-
flytande på detsamma.
Jag har icke funnit något skäl att frångå min
egen åsigt rörande lämpligheten af det föreslag-
na systemets antagande, emedan jag är fullkom-
ligt öfvertygad, att hvarken stabilitet eller säker-
het skall komma att finnas i regeringens finan-
ser, lika litet som i enskildes och korporationers
penninge-transaktioner, så länge ett samband dem
emellan finnes, hvilket, likt det som egt rum,
framställer så starka frestelser att göra dessa äm-
nen till föremål för politisk agitation. Ja, jag
är i sanning mera än någonsin ofvertygad om
de faror, för hvilka det fria och opartiska ut-
öfvandet af politisk opinion — den enda säkra
grund- valen och vä:net för republikansk sty-
relseform — skulle blifva utsatt derigenora,
att korporationers redan siltför stora inflytande
ännu ytterligare utvidgades. Jag kan derföre
icke enligt min2 åsigtar af hvad som är min
pligt, tillstyrka förnyandet af ett samban?, som
omständigheterne upplöst.
Att man icke längre fortfar att begagna stats-
bankerna för skattkammarcns räkning i ficans-
väg, bör icke anses såsom någon fiendtlig åtgärd
emot dessa in.ättningar- På banker äro väl
a I JT oa JA YrA da af star ungen fö
