net vålla både fartygets och besättningeas ögon
blickliga undergång.
Lyckan var likväl med Hr E.; han gjorde d:
fördelaktigaste st:andrvings-experiment, man nå
gonmsin kan göra, ty han stötte på en lös sand
botten. Hvad företog han väl nu? Gaf han ge
nom något teckin sin belägenhet tillkärna fö
kustens innevånare ? Nej. Sckte han genom ut
satta bommar och stakar förebygga fariygets dju
pere ingrundning i sanden? Nej. Förde han u
sitt ankare, för att söka va pa sig loss? Nej
Härtill, säg-r han, hade han ing:n båt. N
föreskrifver reglementet, att om en befilhafva.
re, utkommend:rad på en expedition, fiune
sig sakna någon för fartyget behöflig inventarii-
persedel, bör man anmäla sådant hos varfsche-
fen; och Hr E., som skulle afgå till England,
sålunda segla på farvatten, der ebb och flod
finnas, tänkte icke på, att han behöfde en slup,
hva:på han kunde föra ut sitt ankare, en sak,
som intet fartyg någonsin bör undvara! Men
då båtar sedermera erhöllos fråm land, gjorde
han ens då några allvarliga försök för detta än-
damål? Nej. Tappade han vattnet ur pannen,
för att järta fartyget? Nej. — Vi vilja icke ens
fråga, om han kapade masterna, afhögg rökhat-
ten, kastade kanoner och andra tyngder öfver
bord, ty dessa äro de mera genomgripande för-
söken, och huru skulle väl den vid:oga så
som försummade det aldralättaste och tgon-
skenligaste. Hvad gjorde han då? Jo, han
bergade passagerarne, som alldeles icke hotades
af någon fara. Det är ej bevist, att fartyget
tagit någon läcka, men väl att vatt:a intr:ngt
genom kallva tens-kranen, och, vid den tillia-
sande kultj:n, genom afloppsrören. Tilldämma-
de man ens dessa? Nej.
Af denna öfversigt, som icke innehåller ett
enda vanstäldt faktum, eller ctt enda osannt ord,
torde läsaren icke blott kunna göra sig ett be-
srepp om halten af de skäl, man anfört att
örsvara och bemantla en systematisk kedja af
fverdrifvet sjelfförtroende och vårdslöshet, som
verkligen gör epok i den svenska sjömannahi-
torien, utan äfven ha en klar åskådning af 5r
oppet, huru ångfartyget Odin blifvit satt på
trand och qvarlemnadt der af den nutmärkte
ch galanten premier-lojtnanten och Riddaren af
ranska Hederslegionen C. M. Ehnemark